Mot bakgrund av händelseutvecklingen har styrelsen i Swedish Warmblood Association beslutat om ett antal åtgärder för hingstar som verkar i varmblodsaveln.
Ny studie ska kartlägga WFFS
Det kommer allt fler rapporter som avelshingstar som bärare av mutationen för den allvarliga sjukdomen WFFS som drabbar nyfödda föl.
Lena Karlsson
Det handlar bland annat om att alla hingstar ska testas för Warmblood Fragile Foal Syndrome, WFFS. Informationen om testresultaten ska publiceras löpande under året.
Nästa år krävs att alla hingstar har testats för att de ska få betäckningslicens för SWB. Det gäller även för den så kallade ett sto-licensen.
Läggs på defektlista
WFFS finns i dag inte med på Jordbruksverkets lista över defekter och andra anlag där avel är förbjudet. Däremot är det förbjudet att para två kända anlagsbärare. SWB väljer att lägga till sjukdomen på avelsorganisationens egen defektlista som rapporteringspliktig defekt.
Dessutom påbörjas nu en undersökning för att få en aktuell status av läget kring sjukdomen. Studien görs på årets föl genom att det tas hårprover i samband med registreringen av fölen.
Resultatet av studien ska vara klart i vinter i god tid innan betäckningssäsongen 2019 börjar.
Testa ston
Bland rapporterna kring nya hingstar som testats positivt finns bland annat Skovens Rafael som varit mycket populär i svensk avel. 2016 betäckte hingsten 168 ston.
Stoägare, som vill använda hingstar som testats positiva för defekten, uppmanas att testa sina ston innan eventuell betäckning.
LÄS OCKSÅ: Ny hingst bärare av anlaget
Warmblood Fragile Foal Syndrome, WFFS
Sjukdomen innebär bland annat att fölens hud är mycket skör, lossnar eller delvis saknas och fölen måste avlivas kort efter födseln.
För att ett föl ska drabbas av sjukdomen krävs att båda föräldrarna bär på anlaget. Då är risken 25 procent att fölet drabbas. I dag tror man att föl som bär på sjukdomen också aborteras redan i fosterstadiet.
Gentester finns tillgängliga för att testa om sto eller hingst är anlagsbärare.
Motsvarande defekt finns också hos människa och kallas då Elher-Danlos syndrom.
Källa: asvh.se