Den nya lagen om offentlig upphandling som ger möjligheten att ställa krav som motsvarar svensk djurskyddslagstiftning är ett steg i rätt riktning. Den ansvarige ministern Ardalan Shekarabi påstår att staten kommer att ställa sådana krav i sina upphandlingar. Förhoppningsvis gäller det också kommuner och landsting, de är sammantaget mycket större och viktigare handelspartner.
Ny upphandlingslag viktigt men otillräckligt steg
Den offentliga upphandlingen är en liten del av livsmedelskonsumtionen i Sverige. Men den är politiskt viktig och en värdefull närmarknad för odlare och uppfödare.
Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Tord Karlsson
Det är bara att beklaga att det har dröjt så länge. Regeringar av olika kulörer har varit ointresserade. I det här fallet har några enskilda kommuner tagit initiativ, intresserat sig för sin bygd och agerat förebilder. Det har inte varit enkelt att veta hur man ska agera för att inte bryta mot upphandlingsreglerna. Det har funnits osäkerheter och alla goda intentioner har inte fullföljts. Med en lag i bakgrunden ska det bli enklare.
Så var frågan om djuromsorgen måhända avbockad. Närproducerat är ett annat krav som faktiskt intresserar många inköpare men får ta sig fram till förstaplatsen i budgivningen utan hjälp av lagstiftning. Krav på färskhet med mera hjälper det närproducerade om kraven ställs på rätt sätt.
Ardalan Shekarabi ger tipset till kommunerna att samla intresserade lantbrukare, både stora och små producenter. Det är gott och väl. När lantbrukaren Anette Gustawson intervjuas i ATL tv understryker hon att allt arbete inte ska läggas på lantbrukaren, denne ska odla och föda upp djur. Passningen går till slakterier, mejerier och spannmålsköpare som kunde göra mer för att matcha producenter och uppköpare och bidra till att närproducerat lyfts fram. Där har hon en viktig poäng.
Att sätta ett mål om ekologisk andel i den offentliga upphandlingen är den del av regeringens handlingsplan som irriterat flest kritiker. Målet om 60 procent ekologiskt kan bli en gökunge i boet. Kommunernas och landstingens ekonomi är ständigt ansträngd. Nu är andelen ekologiskt ungefär hälften av det uppsatta målet. De resurser som läggs på att köpa den dyrare ekologiska maten för att nå målet kräver besparingar någon annanstans. Blir det då import som får ersätta svenska konventionellt producerade uppfylls inte målet om att gynna det svenska jordbruket. Det är inte vettigt.
Civilminister Shekarabi vill ha större andel svenska varor i upphandlingen och öppnar för att lagstifta för att få det till stånd om det inte händer av sig självt. Men håll då alla ekologiska mål borta från den lagen.