Börge Nilsson

Gotlänningen Andreas Wickman brukar kallas svensk mästare på att få många ägare att samarbeta om repowering för vindkraft.

Elpriserna har varit sorglig läsning för vindkraftsbranschen i år. Den 10 februari var spotpriset för första gången negativt efter en varm och blåsig vinter.

Att producenterna betalade för att bli av med elen påverkar också markägarna eftersom arrendet är en procentuell andel av vindkraftverkets intäkter.

Men det är inget skäl för markägare att räkna bort vindkraft som framtida inkomstkälla. Även i områden där det sedan länge funnits vindkraft kan det dyka upp nya affärsmöjligheter.

Gamla verk går inte i evighet. För större parker är tillståndet tidsbegränsat och löper ut ett visst datum. Då kan produktionen flerfaldigas genom att man byter ut flera gamla verk mot färre moderna med högre höjd.

För mindre anläggningar, där som mest fem verk inte är högre än 150 meter, behövs inga miljötillstånd. Kommunala bygglov är inte tidsbegränsade. Ändå kan nya turbiner eller vingar öka effekten.

Ett tredje scenario är att komponenterna på en mindre anläggning byts ut för att öka livslängden.

Branschen kallar det repowering. Fredrik Lindahl är styrelseledamot i börsnoterade Slitevind AB och äger tio vindkraftverk från 1990-talet i södra Sverige privat genom egna bolag.

– Vi tittar på sju maskiner på tre platser, bland annat i Eslöv och Skurup, men vi är ganska tidigt i planeringen, säger han.

Dagens låga elpriser stoppar inte investeringarna.

– Man investerar för att man hoppas på framtiden.

De verkliga sprången i elproduktion får den som ersätter gamla verk i goda vindlägen med moderna höga verk. Då utökas vindfångsområdet och markägare som tidigare inte fått någon ersättning kan bli arrendatorer.

Men då blir det ny miljöprövning enligt mycket strängare regler än när verken byggdes på 1990-talet.

Gotlänningen Andreas Wickman brukar kallas svensk mästare på att få många ägare att samarbeta om repowering. Han har genomfört landets största projekt där 60 verk på Näsudden ersatts med 30 nya vilket fyrfaldigat produktionen.

Nu är han engagerad i ett annat projekt i När på östra Gotland. Fem små verk från tidigt 1990-tal ersätts med ett nytt med dubbelt så hög produktion. De gamla var bara 60 meter. Det nya blir 145.

Vid uppgradering till större verk har markägare bra förhandlingsläge.

– Den som vill byta ut verket måste ju ha tillstånd att vara där, säger Andreas Wickman.

Gamla vindkraftverk kan ge pengar till nya markägare. De kommande åren behöver många verk bytas ut och större verk kräver mer mark. Det kan ge grannarna arrendeintäkter.

Gamla vindkraftverk kan ge pengar till nya markägare

Teknik

De kommande åren behöver många verk bytas ut och större verk kräver mer mark – det kan ge grannarna arrendeintäkter.