Riksantikvarieämbetet framför sina synpunkter i en utvärdering av miljöersättningen till natur- och kulturmiljöer. Ersättningen har bland annat handlat om bidrag för att vårda stenmurar, ängslador, allér och solitärträd.
Nytt system efterlyses för att rädda kulturmiljöer
Stelbent och krångligt. Det var omdömet om bidragssystemet för odlingslandskapets kulturmiljöer. Det behövs en ny form av ersättning menar Riksantikvarieämbetet.
Men utvärderingen visar att tidigare landsbygdsprograms ersättningar till kulturmiljöer inte var effektiva. Stelbent regelverk och krångliga ansökningar är några av synpunkterna som förts fram av jordbrukare.
– För att säkra skötseln behövs därför i kommande landsbygdsprogram en ny form av ersättning med större koppling till regionala förutsättningar och till värdet av skötseln, säger utvärderaren Michael Frisk vid Riksantikvarieämbetet enligt Statskoll.se.
Samtidigt ansåg Jordbruksverket förra året att stöden till kulturmiljöer hade störst samhällsnytta.
Levande landsbygd
Områden rika på natur- och kulturmiljöer kan också kopplas till företagande och entreprenörskap som direkt handlar om jordbruk. Miljöerna kan därmed även bidra till befolkningsutveckling och ekonomisk tillväxt på landsbygden.
– Det varierade odlingslandskapet är därför ett av jordbrukets starka bidrag till en levande landsbygd, säger Jordbruksverkets utredare David Ståhlberg.
Gemensamt regeringsuppdrag
Utvärderingen är gjord inom ramen för Jordbruksverkets, Naturvårdsverkets, Havs- och vattenmyndighetens och Riksantikvarieämbetets regeringsuppdrag att följa miljöeffekterna av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP).
Även länsstyrelserna omfattas av uppdraget.