facebooktwittermail d

Offerkoftan klär SD illa

LRF bojkottar inget parti. Däremot är Sverigedemokraternas jordbruksintresse ren populism.

FOTO: IMACOCONUT

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Replik till Runar Filpers och Mattias Åbergs inlägg i ATL den 24 oktober. I sitt debattinlägg vevar herrarna på om LRFs bojkott mot Sverigedemokraterna. Det är både larvigt och provocerande att påstå att LRF har en bojkott mot SD.

Sant är att LRF inte samverkar med Sverigedemokraterna, då partiet alltjämt fortsatt har en värdegrund som inte överensstämmer med LRFs, vilket tar sig uttryck i för många oegentligheter både inom partiet och i dess direkta svans. Vi samverkar för övrigt inte med några politiska partier på nationell nivå.

Sant är också vidare att LRF inte gör skillnad på några partirepresentanter oavsett parti när vi träffar en politiskt vald församling. Just därför blir det extra skenheligt att ta på offerkoftan.

Sverigedemokraterna har funnits i riksdagen sedan 2010. Det är mitt ansvar som regional företrädare att hålla kontinuerlig kontakt med de riksdagsledamöter som sitter på riksdagsbänken för mitt län.

Under dessa snart två mandatperioder(!) är Sverigedemokraternas representanter de enda partiföreträdare som aldrig har gett ifrån sig ett enda livstecken eller någon respons när jag årligen har bjudit in min riksdagsbänk på olika aktiviteter. Jag får indikationer på att andra regionordförande har liknande erfarenhet.

Jag hoppas SDs sympatisörer är fullt införstådda med att partiets riksdagslista är nationell och att alla riksdagsledamöter är utfördelade på olika län, oftast inte där de hör hemma. Det gör att de visar föga intresse för och delaktighet i de län de är satta att representera. 

Det kan låta bondevänligt att kopiera delar av LRFs ståndpunkter och basunera ut dem i lantbrukskretsar, men sanningen är att migrationspolitiken är den gemensamma och verkligt viktiga nämnaren för Sverigedemokraternas politiskt aktiva. Det är rätt enkelt att veva på med bondepopulism som man inte behöver leva upp till i politisk handling.

Man är betydligt mera förtegen om viljan att införa en djurskyddspolis, sin hårda inställning till den arbetskraftsinvandring som i dag håller igång delar av gröna sektorn och att man dessutom är ett kärnkraftsvänligt parti som är direkt fientligt inställt till förnybar energi. Aspekter som på olika sätt är väldigt viktiga för svenskt lantbruk.

Peter Borring

Regionordförande LRF Östergötland