SCBs senaste kvartalsstatistik över svenska utsläpp av växthusgaser, som presenterades 30 augusti, är en dyster läsning ur klimatperspektiv. Att ekonomin samtidigt växer räddar inte klimatet. För att uppsatta klimatmål ska nås behövs en rejäl ambitionshöjning.
Ohållbart att utsläpp av växthusgaser ökar
Det krävs konkreta åtgärder som leder till mer bioenergi, skriver företrädare för tankesmedjan Fores.
Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Utsläppen för första kvartalet 2018 ökar enligt SCB med 3,4 procent jämfört med samma period 2017. BNP ökade under kvartalet med 2,8 procent. Utsläppen ökar i de flesta sektorerna men en sektor sticker ut.
Kvartalets sorgebarn är utan tvekan sektorn el, gas och värme (inklusive vatten, avlopp och avfall). Sektorn uppvisar betydande utsläppsökningar (+12,8 procent) vilka till stor del förklarar de samlade ökade svenska utsläppen under perioden. Lejonparten av utsläppen kommer från el- och fjärrvärmeproduktion.
Branschens utsläpp varierar med årstid och är som regel högst under vintern. Ökningen i perioden beror på en ökad användning av fossila bränslen. SCB nämner en kall vinter 2018 som en förklaring.
En annan förklaring från branschen är att det har varit problem med tillgången på bioenergi. Orsakerna uppges vara flera: omfattande nederbörd i södra Sverige som ledde till problem med skogsavverkning och transporter, liknande omständigheter i våra grannländer, brist på naturgas i Danmark, mycket snö i norra Sverige som försvårade grotuttag, et cetera.
Orsakerna är visserligen en förklaring till den uppkomna situationen. Men de är ingen ursäkt. Vi vet att klimatförändringar bär med sig en ökad frekvens av extrema väderförhållanden och att det även framöver kommer uppstå problem med att tillgången.
En central lösning på klimatfrågan stavas just bioenergi. Branschen säger sig diskutera hur tillgången på bioenergi kan säkerställas men konkreta åtgärder behövs.
Sammanlagt ökar alltså utsläppen med 3,4 procent. Att ekonomin uppvisar god tillväxt är en klen tröst och leder inte till att svenska mål om utsläppsreduktion uppnås. Även om SCBs siffror inte rakt av kan användas till att uttala sig om huruvida Sverige klarar utsläppsmålen eller ej ger de en fingervisning.
”För att öka takten i klimatomställningen och nå Sveriges klimatmål krävs därmed ytterligare åtgärder och styrmedel”, säger Julien Morel, klimatanalytiker på Naturvårdsverket, i en kommentar till den senaste utsläppsstatistiken.
Sverige måste enligt Naturvårdsverket minska utsläppen med 5- 8 procent per år för att våra mål om nettonollutsläpp 2045 ska uppnås. SCBs senaste kvartalssammanställning inger oro, inte minst för energisektorn. Ökade utsläpp är inte gott nog.
Fotnot: Läs mer: Miljöräkenskaper – Utsläpp till luft första kvartalet 2018: Ökade växthusgasutsläpp första kvartalet 2018. Se www.scb.se
Markus Larsson, ekonomie doktor, chef Fores klimat- och miljöprogram
Lovisa Källmark, biträdande chef Fores klimat- och miljöprogram
Mattias Goldmann, VD, Fores