Marcus Frennemark

Marcus Petersson och Peter Petersson driver en mjölkgård i Boön, Eneryda. De vill göra en enkät till alla mjölkbönder i Sverige.

Peter Petersson driver tillsammans med sonen Marcus Petersson mjölkproduktion med närmare 100 kor. Korna robotmjölkas i ett stall från 2012: ett mindre antal mjölkas i ett äldre stall.

Dagens lönsamhet i mjölkproduktionen finansierar inte återinvesteringar i befintlig teknik, än mindre investeringar i modernare teknik. Peter Petersson tar gårdens snart tio år gamla robotstall som exempel.

De småländska mjölkbönderna Joachim Aaby-Ericsson, Inge Olsson och Stefan Andersson vill höja mjölkpriset.

– Mixern som vi installerade 2012 börjar haverera nu, en ny mixer kostar 700 000–800 000 kronor. Var ska vi ta de pengarna? Med dagens lönsamhet får vi återgå till vanlig upprullare, säger han.

– När vi byggde tog DeLaval 600 kronor i timmen för service. I dag tar de 900 och mjölkpriset är detsamma, säger Marcus Petersson.

Peter Petersson är inte typen som går hemma på gården och knyter näven i fickan. Han vill driva lönsamhetsfrågorna och ATL var med när Peter Petersson, som levererar sin mjölk till Skånemejerier, presenterade sina tankar för tre kolleger, som är medlemmar i Arla Foods.

Peter Petersson upplever att marknadsledande Arla styr priset. Vad Skånemejerier betalar sina leverantörer fastställs i relation till Arlas pris. Men Arla Foods betalar samma pris till sina medlemmar oavsett i vilket land mjölken produceras.

Det gör det svårt, eller till och med omöjligt, för andra mejerier att ta ut ett högre pris på marknaden än marknadsledaren, menar Peter Petersson.

Arlakollegerna instämmer i att lönsamheten behöver lyftas men delar inte till fullo bilden av marknadsläget.

– Vi i Arla får stå för helheten och lyfta ut mjölk ur landet så länge vi har import att ta hänsyn till. Annars fungerar inte balansen på marknaden, säger Joachim Aaby-Ericsson, som driver Dansjö gård, Alvesta, och är ordförande i den sydsvenska kretsen av Arla Foods.

Peter Peterssons vision är ett ”Hela Sverige-mjölk”: att på något sätt samla så stor del som möjligt av Sveriges mjölkutbud och därigenom lyfta prisnivån. Ett steg på den vägen vore att Lantmännen, som ett rikstäckande kooperativt företag med stort engagemang i livsmedelsindustrin, även engagerade sig på mjölkmarknaden.

– Jag tycker att det kan vara lika angeläget för Lantmännen att förädla vår råvara, mjölken, som att förädla vete, säger Peter Petersson.

– Det hade nog varit bra att vara eniga i marknaden men det skulle troligen vara omöjligt att få klartecken för det hos Konkurrensverket. Jag tror inte det är realistiskt för Lantmännens del heller. Vi har bara 3 000 mjölkbönder i Sverige men Lantmännen har 20 000 medlemmar, säger Stefan Andersson, mjölkbonde i Vislanda och ordförande för Lantmännens distrikt i Kronoberg.

Joachim Aaby-Ericsson tror inte på idén om en ny mejeriorganisation men betonar betydelsen av att Sveriges mjölkbönder agerar gemensamt.

– Vi behöver jobba för att öka svensk mjölkproduktion och för att få bort ryggsäckar som tynger lönsamheten. Mycket handlar om myndighetsutövning, regelverk och att vi inte har lika konkurrensvillkor, säger Joachim Aaby-Ericsson.

– Jag vill i alla fall fråga alla Sveriges mjölkbönder om de vill ha det som det är i dag eller om de vill försöka med något nytt, säger Peter Petersson.

Alla gillade idén göra en enkel enkät till mjölkbönderna och Joachim Aaby-Ericsson lovade att föra den frågan vidare till LRF Mjölk.

LÄS OCKSÅ: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/skanemejerier-handeln-borde-lyfta-det-svenska/">Skånemejerier: Handeln borde lyfta det svenska</a>LÄS OCKSÅ: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/lantmannen-vill-inte-ga-in-pa-mjolkmarknaden/">Lantmännen vill inte gå in på mjölkmarknaden</a>

<h3>Peter Peterssons frågor till mjölkbönder</h3>Mot bakgrund av att lönsamheten sviktar i mjölkproduktionen samtidigt som det finns möjlighet att ta ut mer på marknaden vill Peter Petersson ställa två frågor till alla Sveriges mjölkbönder.Ska vi låta det vara som det är?Ska vi försöka starta ett ”Hela Sverige-mjölk”?<h3>Fakta: Branschblandade ekonomiska föreningar </h3>I lantbrukskooperationens historia finns flera exempel med mejeri, foder och spannmål under samma ekonomiska förenings tak.Nedre Norrlands Producentförening, NNP, som existerade fram till år 2000, drev slakteri, mejeri samt foder- och spannmålsverksamhet. När NNP var som störst omsattes 2 miljarder kronor om året och man hade som mest 12 000 medlemmar.I slutet av 1990-talet fusionerades driftsgrenarna efterhand in i de större och branschmässigt renodlade ekonomiska föreningarna Milko och Lantmännen.Även Södra Hälsinglands Mejeriförening, som fanns fram till 1990, hade sidoverksamheter vid sidan om mejerierna. Medlemmarna kunde köpa foder och bränsle av mejeriföreningen, som även drev livsmedelsbutiker, bensinstationer, järnhandel och bageri.Källor: Ingvar Persson, Vallsta, tidigare ordförande i Södra Hälsinglands Mejeriförening och i Milko. Olle Jonsson, Krusänga, Delsbo, tidigare styrelseledamot i NNP.

Något radikalt behöver göras för att höja lönsamheten i mjölkproduktionen, menar Peter Petersson, mjölkbonde i Älmhults kommun.– Jag vill röra om i grytan. En idé är att Lantmännen engagerar sig och startar en mjölkdivision, säger Peter Petersson.

Visionen: Samla hela landets mjölkproducenter och lyfta prisnivån.

Mjölkbönder vill gå ihop för bättre lönsamhet

Marknad

För att öka lönsamheten och höja mjölkpriset vill mjölkbönder gå ihop och samarbeta. En idé är att Lantmännen startar en mjölkdivision.