Malin Eborn

Marcus Frennemark

Marion Palm

Malin Eborn, växtodlingsreporter:

Så var den 21:a upplagan av Borgeby fältdagar över. Efter tre intensiva dagar, med pre-eventet inräknat, kommer jag som alltid hem med mycket inspiration och många nya idéer om vad vi borde skriva om i ATL framöver. Förra årets krisstämning på mässan, som statuerades av den extrainsatta paneldebatten om torkan, var i år ersatt av en känsla av att vi nu går vidare.

Det finns en stor lättnad över att läget för grödorna ser betydligt bättre ut än vid samma tidpunkt förra året. Samtidigt blev mycket av vad som då befarades verklighet och ekonomiska förluster tynger många av besökarnas plånböcker. Temat för Gropen, att rusta grödorna för att klara oregelbundna nederbördsmängder, fick extra tyngd av den säsong vi lämnat bakom oss. Det nyinstallerade vattenlabbet illustrerade pedagogiskt hur jordbearbetning och grödval påverkar jordens förmåga att infiltrera vatten från snabba och kraftiga regn, något vi enligt experterna kommer att få se mer av framöver på grund av ett förändrat klimat.

Vikten av åtgärder för förbättrad jordhälsa och markvård är intryck jag kommer bära med mig från Borgeby 2019. Som alltid lämnar jag också Borgeby med känslan av att tiotusentals människors brinnande intresse för växtodling kan skapa något stort ihop. Det är häftigt!

Marcus Frennemark, djurreporter och Borgebyveteran:

”Grattis”, sa kollegan när vi möttes på Borgeby, ”visst fyller du år idag”. Det stämde, även om jag i den tidiga timmans sommarvärme ännu inte tänkt på det.

Det fanns många andra intryck att ta in på mässan:

• Potatisupptagaren, som med luftassistans rensar potatisen från jord och sten, kändes epokgörande.

• Den mäktiga paraden med historiska JD-traktorer gav syn-, hörsel- och doftintryck.

• Åtta plogmärken visade vad de gick för i Borgebymyllan och signalerade att minimerad jordbearbetning inte eliminerar plogen överallt eller alltid.

Vid det här laget har det hunnit bli rätt många upplagor av fältdagarna för min del. Om jag räknat rätt var det 15:e gången i år och det känns alltid som att den nyss avslutade mässan varit den bästa hittills.

Fältdagarna är alltid veckan efter midsommar; likaså min födelsedag, så det har kolliderat förr. Men det gör inget, jag är en ödmjuk natur som anpassar mig. Det passar mig bra att fira årsdagen på mässan.

Det är jag naturligtvis inte ensam om. Rent statistiskt borde det bland 19 650 besökare ha funnits 107 personer med födelsedag under mässan.

Borgeby fältdagar fyllde 21 i år. Själv fyllde jag ännu en gång 42; märkligt nog blir jag inte äldre.

Om ytterligare 21 år kommer vi således att vara jämnåriga, jag och Borgeby fältdagar. Det blir en dag att minnas.

Marion Palm, tv-ankare och förstagångsbesökare:

I år har jag för första gången besökt Borgeby fältdagar och var ska jag börja? Vilken upplevelse! Mycket kunskap på ”liten” yta och en perfekt plats när man som jag vill lära sig mer om lantbruk. Vart jag än går hittar jag besökare och utställare som brinner för och vill dela med sig av sin kunskap.

För mig som förstagångsbesökare är det många av de klassiska inslagen som gör störst intryck. Det är en mäktig känsla att gå ner i den svala, stora Gropen. Här kan jag på nära håll se och röra rötterna som letar sig långt ner i jorden. Och de klassiska odlingsrutorna som visar skillnader mellan olika sorter, där behandlade och obehandlade rutor står sida vid sida, gör det väldigt konkret även för en gröngöling som jag att se skillnader i resultatet.

Under förmiddagarna har jag suttit i ATL:s tv-studio med några av mässans alla kunniga människor. Under de här två dagarna har jag lärt mig mer om vattenhushållning, nya grödor, grönsaksodling, framtiden för ekomarknaden, hur lantbruket kan dra nytta av proteinskiftet och om vad begreppet jordhälsa egentligen innebär. Det är med ett trött huvud fullt av nya intryck och lärdomar som jag lämnar Borgeby fältdagar för i år – med en förväntan att vara tillbaka snart igen.

Det märkliga i att inte bli äldre, känslan av att sjunka ner i Gropen och delaktigheten med tiotusentals växtodlingsentusiaster. ATL:s team på Borgeby summerar sina intryck.