I Sverige kan lastbilarna bara nyttja en tiondel av vägnätet eftersom de inte ska konkurrera med järnvägen och sjöfarten. Man undrar om beslutsfattarna i Sverige förstår hur vårt land ser ut. Och varför frivilligt skapa en konkurrensnackdel gentemot vårt östra grannland?
Öppna vägnätet för 74-tonsbilar och glöm kilometerskatten
Det är bra att regeringen öppnar för 74-tons lastbilar på svenska vägar. Men regeringen borde agera som i Finland och öppna hela vägnätet för dessa effektiva transporter.
Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Ett annat exempel på en naiv inställning till frågor som handlar om Sveriges roll i EU och omvärlden i stort gäller den pågående utredningen om en ny skatt på avstånd, benämnd vägslitageskatt. Trots att lastbilarna via fordonsskatter och bränsleskatter betalar för sitt vägslitage många gånger om övervägs alltså en ny pålaga.
Sverige är ett jämförelsevis stort land men med gles befolkning mätt i ett europeiskt perspektiv. Den svenska siffran ligger på cirka 22 invånare per kvadratkilometer medan snittet för EU28 är 116 invånare på samma yta. Avståndet mellan varje svensk är därför rejält mycket större jämfört med mellan EU-medborgarna i snitt. Långa transportavstånd är en konkurrensnackdel jämfört med andra länder inom EU. Därför bör regeringen avhålla sig från att beskatta just det.
En vägslitageskatt dämpar tillväxten inom de gröna näringarna, tvärtemot vad som nyligen beslutades i målen till den nationella livsmedelsstrategin. Följer vi den strategin ska livsmedelsproduktionen öka och förslag som försämrar konkurrenskraften inte genomföras.
En tillväxt i livsmedelsproduktionen leder till ökad BNP och fler jobb, men också till mer transporter inom landet i stället för utomlands. De gröna näringarna är mer beroende av godstransporter än de flesta andra sektorer i landet. Det är inte så konstigt eftersom jord- och skogsbruket är spritt i hela landet, medan kunderna i hög utsträckning finns i tätorter och på exportmarknader.
När det gäller åtgärder på miljö- och klimatområdet menar LRF att en successiv övergång till biodrivmedel är en betydligt bättre åtgärd. Om inblandningen i bensin och diesel av biodrivmedel från skogs- och jordbruk ökar med 5 procentenheter motsvarar det ett marknadsvärde på 4 miljarder kronor exklusive moms. När det gäller kontroll av utländska åkare så är den rimliga åtgärden en bättre trafikövervakning.
Helena Jonsson
Förbundsordförande LRF