Hur intressant är då detta för en kooperativ förening? I vår artikel i detta nummer av ATL uttrycker de flesta sig mycket försiktigt inför denna idé.
Öppning för ny kooperativ idé
Kooperationen har fått nya möjligheter till utveckling. Den nya föreningslagen ger de ekonomiska föreningarna chansen att ta in en annan typ av medlemmar än de redan aktiva. Det öppnar för investerande medlemmar, såväl fysiska som juridiska personer, som bidrar med kapital. Det är en för Sverige ny möjlighet som redan finns i ett antal europeiska länder, däribland Finland.
Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
En positiv signal kommer däremot från Lantmännen som ser möjligheten att få in nytt insatskapital denna väg. Det stora intresset bland aktiva medlemmar för insatsemissioner som blir till salu tyder på stor optimism om Lantmännens framtid. Därför kan fler vara intresserade av att ansluta sig till Lantmännen-familjen. Till exempel skulle det bli intressant för tidigare aktiva medlemmar att bli investerande medlem.
Andra föreningar med mindre verksamhet är inte lika intresserade. Även stora Södra vill hålla sig till en typ av medlem, virkesleverantören. Att ha aktiva medlemmar och principen att alla medlemmar ska behandlas lika väger tyngre, och innebär mindre risk för krångel.
Det hade varit intressant att höra Arla Foods inställning till de nya möjligheterna. Precis som Lantmännen är Arla en internationellt verksam förening med verksamheter i många länder men till skillnad från Lantmännen också med ägare i flera länder. Men eftersom Arla Foods lyder under dansk lag är inte frågan aktuell.
Farhågor finns alltså att det kan vara svårt med olika typer av medlemmar. I den frågan har Arla redan skäppan full. Likabehandlingen, det vill säga likabetalningen till medlemmar i olika länder är en för Arla helig princip, som ändå ständigt är ifrågasatt. Frågan är inte om det ska vara likabehandling men hur denna rättvisa ska uppnås, genom lika pris eller lika chans till lönsamhet.
Med det sagt är det begripligt att mindre föreningar med tradition hyllar likabehandlingsprincipen. Men Arla är också ett speciellt fall med aktiva medlemmar i olika länder.
De investerande medlemmarna blir något annat än detta och stadgarna kan utformas efter föreningens behov. När nu lagen ändras borde det bli debatt om möjligheterna. Kommande stämmor och fullmäktigemöten har fått något nytt att diskutera. Blir de investerande medlemmarna krångel och komplikationer eller hjälper de kooperationen till nytt kapital och att finna framtida former?