För löneinkomst över den lägre brytpunkten inträffar två saker, arbetsgivaravgifterna är i sin helhet ett skatteuttag eftersom inga sociala förmåner erhålls och vidare måste man betala statlig skatt med 20–25 procent. Det ger en total beskattning på marginalen med 62–70 procent. Detta ska ställas i relation till beskattningen av utdelningar från fåmansföretag som i dag ger ett skatteuttag på 37,6 procent.
Överdriven kritik mot skatteförslag
I massmedia har de nyligen framlagda förslagen till förändringar i de så kallade 3:12-reglerna för fåmansägda aktiebolag kommenterats upprört. Förslagen anges vara ett ”Hårt slag mot växande företag” och ”Ett slag mot tillväxten och mot entreprenörer”. Enligt min uppfattning är budskapen överdrivna och starkt vinklade, debatten bör därför sansas och bli mer saklig.
Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Den höjning som utredningen föreslår ger en höjd beskattning från 37,6 till 41,5 procent. Utredningens förslag innebär således en ytterst liten höjning som nästan men inte helt återställt den minskade beskattning för utdelningar som 2009 och 2013 års sänkningar av bolagsskatten har medfört.
Fortsatt är skillnaden i beskattning mellan arbetsinkomster och kapitalinkomster stor. Det kan noteras att när 3:12-reglerna infördes var beskattningen av utdelningar 51 procent.
Fortsatt ger därför reglerna den som avstår ifrån lön över brytpunkten och tar aktieutdelning inom ramen för kapitalbeskattning en kraftig skattesänkning. Det är därför nödvändigt med vissa ytterligare begränsningar.
När det gäller de så kallade löneunderlagsreglerna som används av 68 000 företagare har utredningen till stor del endast återställt de regler som gällde till och med 2013, och eftersom cirka 70 procent av de sparade utdelningsutrymmena på ofattbara 740 miljarder kronor kommer från dessa regler känns det motiverat med en viss återställare för att minska ökningen.
Jag hade dock gärna sett en profil som mer hade värnat om de minsta företagen som till exempel ett lägre tak i lönekravet och en trappa på 15, 30 och 40 procent mot förslagets 10, 25 och 50 procent vid beräkning av löneunderlaget.
Förenklingsregeln används av 85 procent av företagarna. Därför är den stora sänkningen av förenklingsregeln till 1,75 inkomstbasbelopp olycklig och omotiverad. Detta särskilt som den statistik utredningen plockat fram inte visar på någon större inkomstomvandling med stöd av förenklingsregeln.
Låt mig avslutningsvis slå fast att i ett skattesystem som beskattar löner och utdelningar olika är fungerande 3:12-regler och regler om räntefördelning viktiga. Annars kan inte systemet fungera och mister sin legitimitet. Röster har börjat höras om att gå ifrån dagens system och återgå till det tidigare som gällde fram till 1990.
Låt oss då erinra om hur beskattningen på utdelningar blir i ett sådant system. I ett första steg tas, precis som i dag, ut bolagsskatt på 22 procent. De 78 som delas ut beskattas sedan progressivt med kommunalskatt och statlig inkomstskatt men utan uttag av arbetsgivaravgifter.
Vid 32 procents kommunalskatt blir det 25 och med statlig inkomstskatt på 25 procent blir skatteuttaget 44,5 procent. Således en total skatt på hela utdelningen som varierar mellan 47 och 66,5 procent. Det vore inget bra steg tycker jag.
Det finns alltså ganska goda skäl för att se till så att 3:12-reglerna fungerar med en mer rimlig men fortsatt generös beskattning.
Urban Rydin
Jur.dr. och skatteansvarig för Lantbrukarnas Riksförbund