Torbjörn Esping

Ända sedan familjen Andersson kom till Toftaholm i början av 1990-talet har man jobbat på att öppna upp landskapet. 150 hektar skog har omvandlats till betesmark med multnande stubbar och nyodlad åkermark full av sten.

– Vår strategi är att omvandla den skog som är möjlig till betesmark. Och det som kan göras om till åker, görs om till åker, säger Pierre Andersson, som just harvat en ny åker inför premiärsådden.

De 170 dikorna, mestadels angus och hereford, hjälper till i arbetet att restaurera betesmarken. Först avverkas skogen och allt ris plockas bort.

– Det blir mycket handplockning.

Bröderna Dennis och Pierre Andersson har köttkorna på hygget för att skynda på omvandlingen till bete. Hunden heter Bosse.

Sedan släpps korna in på hygget för att trampa, gärna på vintern ditlockade av foder i strategiskt utplacerade foderhäckar.

– Då gör det stor nytta för att fröet ska kunna rota sig att det blir nytt fint bete där.

När ATL besöker hyggesbetet finns det inte mycket till gräs att äta. Men på bara några få år är skogsmarken förvandlad till betesmark.

Köttkorna av angus och hereford går på hygget för att skynda på omvandlingen till bete.

På vintern släpps korna in på hygget för att trampa, gärna på vintern ditlockade av foder i strategiskt utplacerade foderhäckar.

På några skiften har gården kunnat få bidrag för att restaurera beten med särskilt höga miljövärden. Men för det mesta utgår inget som helst stöd förrän betesmarken kvalificerat sig som jordbruksmark.

– Det är klart att det kostar mycket pengar. Men på lång sikt är det djuren vi vill satsa på, säger Pierre Andersson, som trots allt får ett stort rationellt gårdnära bete.

– Det är jättebra med stora fållor. Djuren sköter sig själva på ett stort område där de gå ute hela betesperioden.

Pierre Andersson har köttkorna på hygget för att skynda på omvandlingen från skog till bete.

Men Toftaholm har också korna på ett äkta skogsbete. På en ö i sjön får korna ströva fritt i en gles blandskog med naturbete och en slåtteräng att efterbeta. Även om betet är magert brukar det räcka till.

– Jag tror det är bra för dem att komma ut dit på sommaren, säger Dennis Andersson.

För en mindre del av ön får bröderna lyckats få skogsbetesbidrag. Det är inte lätt.

– Nej, det måste vara dokumenterat att det är betat lång tid.

<h3>Toftaholms lantbruk</h3>Produktion: Ekologisk nötköttsproduktion på naturbete med 170 dikor av raserna angus och hereford. Tjurkalvarna kastreras för att kunna gå med kvigorna under de 24 månaderna fram till slakt. Under vintern hålls de flesta korna i lösdriftstall med djupströbädd. De som går ute har tillgång till utestall.Areal: bete 350 hektar, åker 250 hektar. Drivs av: Syskonen Dennis, Pierre och Åsa Andersson. Föräldrarna Gösta och Lisbeth äger fortfarande gården.<h3>Skogsbete</h3>Det går att få ett särskilt stöd för skogsbete genom landsbygdsprogrammet, och det stödet höjdes 2018 från 2 500 kronor per hektar till 3 500 kronor per hektar. Jordbruksverket har inga aktuella uppgifter om hur många lantbrukare som får miljöersättningen för skogsbete. 2014 var det 190 lantbrukare som fick ersättning för sammanlagt 13 200 hektar.Som skogsbete räknas den mark som länsstyrelsen fastställt som skogsbete och som ingår i ett åtagande för miljöersättning. Marken ska betas av djurslagen nötkreatur, får, get eller häst inom ett område som till största delen består av skog. Det ska finnas inslag av gamla träd och på marken ska det växa gräs, örter och ris som kan användas till foder.Skogen ska inte ha brukats med trakthyggesbruk eller ha varit inäga annat än i liten omfattning.Källa: Jordbruksverket.<h3>Fodervärde</h3>Fodervärde i megajoule per kilo torrsubstans. Värdena kan variera stort. Ensilage: 10Sockerbetsblast: 10Kruståtel: 8Aspbark: 8Vass: 6Halm: 7Lutad halm: 8Källa: SLU

På Toftaholms gård i Ljungby bedrivs både skogsbete och ”anti”-skogsbete med de 170 dikorna.