Fredrik Stork

– På en mer filosofisk nivå anser vi att man ska ha en minimal maskinpark. En tröska ska gå 300 timmar och en traktor 1 000 timmar per år, och det är det svårt att komma upp i. På traktorerna anser jag att det största hände för 20 år sedan när GPS:en kom, i dag är det mycket lull-lull. Vi har ett enkelt synsätt där vi byter traktorer efter 7 000-10 000 timmar, och när vi uppgraderar händer det ibland att vi dimensionerar upp dem till en större redskapspark.

– Mitt bästa råd är att alltid börja med att kolla begagnatpriserna när man letar efter något nytt. Finns det ett stort begagnatutbud och om priserna är låga så uppskattas produkterna inte av marknaden. Mascus är exempelvis bra för snabba jämförelser.

Kompanjonerna Krister Wiengren och Per Christerson.

Hur mycket tid skulle du säga att ni lägger på ett större inköp, låt oss säga en såmaskin?

– Jag kan ta ett exempel. Vi håller nu på att slutföra ett inköp av en ny spruta och det har vi arbetat på i två år. Våra säljare kunde inte svara på detaljerade frågor, så vi åkte ner till Tyskland och Holland för att titta på andra märken. Vi har valt en specialspruta från CHD som har en stor tank. Logistiken är trots allt den okända faktorn som vi ser att vi tappar mycket pengar på. Den här ligger på 11 kubik och fylls på under tio minuter, så det är ett stort tekniksprång för oss där vi har gjort noggranna analyser.

Hur räknar ni på investeringen?

– Eftersom det handlar om en ersättning, så räknar vi på en ren avskrivning och amortering och årskostnad på det, samt så räknar vi in effektiviseringsförbättringarna som till stora delar beror på de tillval vi gör. Dessa tillval har sedan gått genom nålsögat, för annars ska vi inte ha dem. Generellt vill vi alltid ha övervärden på maskinerna, det vill säga skriva av dem snabbare än värdetappet.

Vad är svårast och lättast att köpa?

– Lättast är alla små förbättringsgrejer för 3-4 tusen kronor. Nya däckköp funderar vi heller inte så mycket på. Desto mer avskrivningar vi kan göra, desto mer kan vi tillåta oss att göra andra maskininvesteringar. Så ser vi på det. Svårast är traktorer, för det är bara en kostnad.

En hypotetisk fråga. Du läser en broschyr där ett företag påstår att deras produkt är 15 procent bättre än konkurrenternas. Nöjer du dig med detta eller ber du dem lägga fram bevis som styrker påståendet?

– Personligen blir jag provocerad att dåligt underbyggd reklam. Finns det inte hänvisning till en tillförlitlig källa så tappar man helt förtroendet. Jag lyssnar nog mer av grannar och kollegor.

Vilket är bästa maskinköpet?

– Jag hade en gammal MF som jag tog över efter min far, och som vi bara bytte bromsvajer på vartannat år. Det är den typen av traktor som bara går och går, och som är helt fantastiska, och såna traktorer görs fortfarande. Därför är det alltid viktigt att man efterforskar hur serierna går och fungerar.

När väljer ni nytt respektive begagnat?

– Traktorer under 250 hästar köper vi nya, de rullar vi mest med. Men för större traktorer har det varit logiskt att köpa begagnat.

ATL frågade tre lantbrukare hur de resonerar kring sina maskinköp, och hur de lyckas med sina investeringar. Per Christerson brukar 1 250 hektar utanför Landskrona tillsammans med kollegan Krister Wiengren. Förutom spannmål odlas även betor och raps.

Landskronabonden Per Christerson: "Kolla begagnatpriserna".

Per Christerson: Så lyckas vi med våra maskininvesteringar

Marknad

ATL frågar tre personer inom lantbruket hur de gör för att lyckas med sina investeringar. Först ut är Landskronabonden Per Christerson.