Tord Karlsson

På mycket kort tid sänktes den järnridå som gick genom Europa ned igen efter att ha varit uppdragen i 30 år. Den vindlar sig dessutom längs de flesta landgränser, även de mot Danmark och Norge.

Det finns flera anledningar till att det är svårt att attrahera svensk arbetskraft. ­Lönebilden är en, där låga löner ger dålig köpkraft i Sverige och men bra i Ukraina och andra länder i öst och syd. Det har löst personalkrisen, både vad gäller säsongs­anställda och fast anställda. På många gårdar och andra verksamheter har det etablerats långvariga samarbeten, till och med ända sedan de första arbetarna kom i början av 1990-talet.

Men redan före coronakrisen fanns tecken på att det blev svårare att hitta arbetskraft. Den svenska kronan tappade i värde och arbetare från utlandet rankade Sverige lägre och vände sig åt annat håll för arbete.

Även vad gäller svenska ungdomars ­intresse tycks det gå åt fel håll. Verksamma inom turistbranschen vittnar om att det har blivit betydligt svårare att anställa ung­domar i sommarverksamheter bara under de senaste åren. Brist på engagemang, ork och lojalitet, något som var betydligt ­mindre problem för några år sedan.

Företrädare för det gröna näringslivet har stor anledning att jobba på branschens ­image. I en tid när arbetslösheten ökar mycket snabbt och yrkesdrömmar går i kras kanske det finns hopp om ett inflöde av unga människor till jord- och skogsbruk. Det är möjligt, men kommer inte att hända av sig självt.

Branschen får tänka på hur man pratar om sina egna jobb. Endera kan det utmålas som tungt, tråkigt och något som ingen vill göra eller också är det så högteknologiskt och krävande att det är nästan övermänskligt. Många människor är faktiskt både ­förändringsbenägna och bildbara om de får chansen.

Det är också viktigt att jämställdhets­arbetet fortsätter. De gröna näringarna har inte råd med att någon grupp känner sig ovälkommen, oavsett om det beror på ­härkomst, kön eller något annat.

Behovet av arbetskraft kommer att ­förändras. Robotarna börjar ta sig an fält­arbeten och kommer att bli bättre och mer lönsamma, och en hel del arbetsmoment ­automatiseras. De jobb som blir kvar bör betalas bättre.

Det lyfter fram behovet av bättre lön­samhet i jord- och skogsbruk. Just nu har svenska livsmedel medvind, många handlar gärna närproducerat och gynnar svenskt jordbruk.

För att få bättre lönsamhet krävs dock att priserna stiger på hela sortimentet och framför allt att prisökningarna når hela ­vägen till bonden. Det gäller inte bara nu, utan även när coronakrisen är över.

Den mest påtagliga konsekvensen av coronapandemin för de gröna näringarna hittills är att säsongsarbetskraften från and­ra länder riskerar att utebli. Det belyser hur beroende de gröna näringarna har blivit av de öppna gränser vi tagit för självklara, skriver ATL:s Tord Karlsson.

Branschen får tänka på hur man pratar om sina egna jobb, skriver ATL:s Tord Karlsson.