Sedan årsskiftet råder det allmän anmälningsplikt för växtskadegörare i Sverige. Kortfattat betyder det att alla medborgare har skyldighet att anmäla upptäckt av skadegörare som allvarligt kan skada grödor, som exempelvis koloradoskalbaggen och potatiskräftan som angriper potatis eller den asiatiska långhorningen som skadar lövträd.
Plikt att anmäla växtskadegörare
Sedan den 1 januari har alla medborgare skyldighet att anmäla fynd av nya växtskadegörare i Sverige. Den allmänna anmälningsplikten är ett sätt att försöka hindra invasiva arter från att etablera sig här.
”Det är väldigt viktigt att upptäcka de här nya växtskadegörarna så fort som möjligt. Ju tidigare vi hittar dem, desto större chans att hinna bekämpa i tid”, säger Carin Bunnvik som arbetar vid växt- och miljöavdelningen på Jordbruksverket i ett pressmeddelande.
Högre krav på markägare
Rent praktiskt betyder detta att det främst är personer med kunskap om skadeinsekter som bär det största ansvaret för att anmäla upptäckter av dessa så kallade karantänskadegörare. Det är växtskadegörare som ännu inte är spridda i landet men som kan orsaka stora skador i miljön eller betydande ekonomiska förluster. För att hindra att skadegörarna sprids finns särskilda bestämmelser i växtskyddslagen. Kraven ökar också på skogsbolag, markägare och aktörer inom lantbruk och skogsbruk att agera om de upptäcker insekterna.
Kan få allvarliga följder
”Om karantänskadegörare sprider sig i Sverige kan det få allvarliga konsekvenser för jordbruket, trädgårdsnäringen, skogen och miljön. Det kan också innebära förluster för exportindustrin eftersom de länder vi exporterar till ställer stränga krav på frihet från växtskadegörare hos de produkter vi exporterar, som exempelvis virke”, säger Carin Bunnvik.
Den som upptäcker en karantänskadegörare ska anmäla det till Jordbruksverket eller länsstyrelsen, gärna med bilder och uppgifter om fyndplats och miljö.
LÄS MER: Farligt fynd i träemballage
LÄS OCKSÅ: Miljoner för att stoppa växtskadegörare