Skogsstyrelsen paus i identifieringen av nyckelbiotoper i nordvästra Sverige har upprört Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden, WWF. Men många tycker att pausen är bra. En av dem är Erik Petré, som är vd för Häradskog som är ett förvaltningsbolag för 54000 hektar skog i södra Sverige. Han påpekar att tanken med nyckelbiotoper är att de ska vara små och tydligt avgränsade arealer så att skogsägare kan avstå att bruka marken utan större ekonomisk konsekvens.
Positiv till nyckelbiotopspaus
Nyckelbiotoperna ska vara små och komplettera formellt skyddad skog och det är bra med en paus i identifieringen i nordvästra Sverige. Det anser Erik Petré på Häradskog.
– Skogsägare får ju ingen ersättning och egentligen får ju nyckelbiotoper avverkas, men i verkligheten blir det omöjligt för ingen vill köpa virket, säger Erik Petré.
RELATERAT Skogsbolagen om nyckelbiotoper och paus
Sågs som komplement
När nyckelbiotoper introducerades på 1990-talet såg de allra flesta skogsägare nyckelbiotoper som ett bra och begripligt komplement till andra skyddsformer i brukad skogsmark. Men nu används begreppet för större arealer.
– Jag har mött många markägare som var stolta över sin nyckelbiotop. Så är det inte idag och den utvecklingen är inte bra, säger Erik Petré.
Han tycker att Skogsstyrelsens paus i identifieringen av nyckelbiotoper i nordvästra Sverige är bra eftersom det i detta område är svårt att avgränsa dem. När det blir svårt att se var en nyckelbiotop börjar och slutar i skogen blir det rättsosäkert, eftersom Skogsstyrelsen inte fattar något beslut. Hade myndigheten fattat beslut, hade skogsägaren kunnat överklaga det, men det är alltså inte möjligt när det gäller nyckelbiotoper.
Rädsla kan ändra brukandet
Att använda nyckelbiotopsbegreppet i fjällnära skog på samma sätt som det används i södra Sverige går inte. Fjällnära skog bör skyddas genom exempelvis naturreservat, anser Erik Petré.
I södra Sverige är det lättare att avgränsa en nyckelbiotop, men Erik Petré ser ändå en del problem med nyckelbiotoper och hur de används.
– I södra Sverige är det inte lika absurt, men det finns en risk att privata skogsägare som sköter sin skog på ett sätt så att det ökar den biologiska mångfalden ändrar skötselinriktning av rädsla för att få en nyckelbiotop.
Vill kunna bestämma
Erik Petré lyfter fram exempel på skogsägare som exempelvis nära sitt bostadshus eller vid en sjö aktivt och frivilligt arbetar för att öka den biologiska mångfalden genom att kanske minska andelen gran.
– Det är inte bra när sådana skogsägare börjar fundera på att låta bli att sköta skogen på det sättet, av rädsla för att den ska bli en nyckelbiotop.
Men spelar det någon roll om det blir en nyckelbiotop om de ändå inte vill ha den som produktionsskog?
– De vill ha rådigheten över sina tillgångar och den mister de om Skogsstyrelsen pekar ut ett område som en nyckelbiotop. Det finns en risk att skogsägaren vill att området ska vara ett hektar, men att Skogsstyrelsen säger att det ska vara tre hektar.
LÄS MER
Häradskog
Häradskog ägs gemensamt av 15 Häradsallmänningar i Södermanland och Närke. Häradskog förvaltar 54000 hektar skog, varav 29000 hektar är allmänningsskogar och 25000 hektar är externa förvaltningsuppdrag fördelat på nio större privata egendomar samt Stockholms respektive Strängnäs stift.