facebooktwittermail d

Postkaos hotar servicen på landsbygden

Postutbärning bör finnas i det allmännas ägo. Nuvarande upphandlingskaos hotar lantbrevbärarens viktiga funktion.

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

I pressen kunde vi nyligen läsa om att Region Skåne avslutar samarbetet med Bring Citymail och Tidningsbärarna ifråga om postutdelning, på grund av alltför många fel. För närvarande tycks man i vanlig ordning inte veta någonting om framtiden eftersom upphandling av ny så kallad leverantör pågår.

Det är ännu ett exempel på att den för många allena saliggörande så kallade marknaden inte fungerar. Varför kan inte till och med en mörkblå högerman förstå att vissa vitala samhällsintressen såsom post, el, telefon, järnväg, apotek, bredband med mera bör finnas i det allmännas ägo. Det finns alltför många exempel på vansinnigheter som den lovprisade privatiseringen åstadkommit.

Redan i samband med att breven från Region Skåne började komma med Tidningsbärarna var jag orolig för vad det långsiktigt kan leda till, särskilt för oss på landsbygden. Även kommunerna har nu gjort detsamma i avsikt att tjäna något öre på varje försändelse.

Det är ofta långt mellan husen på landsbygden. Den totala postvolymen är också begränsad. Att då dela upp denna på flera aktörer, Postnord, Tidningsbärarna, särskilda reklamdistributörer med flera verkar nationalekonomiskt vansinnigt.

Lantbrevbäraren utgör det gamla och trygga navet i landsbygdens dagliga kontakt med yttervärlden, och har sedan gammalt bistått med olika tjänster utöver att distribuera brev och annan post. Hur länge får vi ha denna tjänst kvar om räknenissarna på Region Skåne och i kommunerna för några futtiga ören väljer annan distributör?

Samhället måste på alla sätt slå vakt om lantbrevbäraren och Postnord, inte minst i hägnet av Maud Olofssons ogenomtänkta fusion med Danmark som kostar svenska skattebetalare stora belopp varje år. Vi välkomnar danskarna i sina gamla torp men låt dem sköta postgången på hemmaplan utan vår inblandning.

Vi kan ofta höra hur landsbygdsministern i optimistiska ordalag predikar landsbygdens lov i hägnet av olika statliga insatser. Här utgör posten och lantbrevbäraren en viktig aktör som tyvärr sällan nämns. Det kommunala självstyret gör väl att han inte heller kan ålägga kommuner och landsting att utnyttja denna servicefunktion som sedan gammalt är uppbyggd inom posten. Men nyttan är ju så stor att till och med en politiker borde förstå det, oaktat räknenissarna och deras tunnelseende.

Det var bättre förr i det här avseendet!

Olle Nilsson

Lönsboda

Opolitisk sanningssägare