Under förra mandatperioden initierade dåvarande landsbygdsministern Eskil Erlandsson en rapport med titeln "Det växande vattenbruket". Rapporten var välskriven och följdes upp med en strategiplan och en handlingsplan.
Rädda landsbygden med småskaligt vattenbruk
Vattenbruk skapar arbetstillfällen och passar små kombinationsföretag.
Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Men sedan blev det tyvärr pannkaka av alltsammans. Miljöorganisationer har lyckats framställa vattenbruk som någonting fult, någonting som skitar ner.
Man skulle kunna få en mer levande landsbygd om folk som bor där ansökte om tillstånd att få gräva en kräftdamm och plantera in flodkräfta. Det finns kunskaper hur man ska etablera ett kräftvatten och det finns utsäde att tillgå.
Det skulle också bli en mer levande landsbygd om mark- och fiskerättsägare kunde söka tillstånd för att få odla några ton regnbågslax i en kasse. Fler och fler människor söker sig till naturen för att få uppleva lugnet och då kanske få kunna grilla en nyupptagen regnbåge.
Det finns exempel på flera småskaliga, gårdsbaserade företag som genom diversifiering vuxit sig starka och skapar många arbetstillfällen i glesbygd utifrån sin enskilda fiskevattenresurs. Ofta handlar det om en kombination av småskaligt konsumtionsfiske, småskaligt vattenbruk och gårdsbaserad fiske- eller upplevelseturism. Småskalig beredning, försäljning eller gårdsrestaurang kan också vara en komponent i helhetskonceptet.
Curt Gelin
Bjärred