Mikael Gianuzzi

På ett år har det kommit 167 mejl från Södervidinge Gård. Det gör att företaget kan övervaka hur gnagaraktiviteten ser ut på gården, vilken specifik fälla som fått besök och bedöma om det är dags att skicka ut en tekniker för att tömma fällan. Information som också lantbrukaren får del av via en app i sin smarta telefon.

– Vi har varit här ute tre gånger nu under våren men på hösten och vintern är det varje vecka. Så här års är gnagarna ute på fälten men det kommer att börja smälla i fällorna när skörden startar. När det sedan det blir höst och kallt ökar aktiviteten, säger Krister Malmgren, skadedjurstekniker.

På gården står sju boxar utplacerade på strategiska ställen där gnagare rör sig. De elektroniska fällorna ser ut som mindre elskåp med öppning till en liten trång gång på ena kortsidan. Råttan ska känna lukten av betet, krypa in, få en dödande stöt och tömmas ut i en behållare där det ryms 6-7 döda råttor eller 15 möss. Allt inne i samma skåp.

Fällan apteras med ett pelletsliknande brandgult bete som luktar rutten fisk.

– Vi har försökt med lite olika smaker, bland annat vanilj, men det är fisken som funkar bäst, säger Krister Malmgren.

Fällan, som drivs på batteri och solceller, är uppkopplad mot internet och skickar mejl till Anticimex när det förekommit aktivitet.

På Södervidinge Gård odlas sallat i olika former på 380 hektar. Här skördas 2 000 ton årligen. Gården har eget packeri och eftersom bolaget är verksamt i livsmedelsindustrin är toleransen mot gnagare väldigt låg.

Förr lades råttgift ut runt om på anläggningen. Betet fylldes på vår och höst sedan fick man bara hoppas på att det träffade rätt.

I dag ser reglerna kring bekämpningsmedel och hur de får användas helt annorlunda ut. Risken med att lägga ut gift är att det sprider sig i ekosystemet när förgiftade råttor blir lätta bytesdjur för toppdjur som glador och ugglor.

– Giftet var dessutom långsamt verkande vilket innebar att döda råttor och möss kunde ligga lite varstans och i värsta fall locka till sig andra gnagare. Det är skönt att slippa giftet. Nu är systemet är helt slutet och det är alldeles rent. Jag behöver inte göra någonting och vet ändå statusen hela tiden genom appen, säger Per Nordmark, som äger och driver Södervidinge Gård.

Sallat är knappast gnagarnas förstahandsval men gården är omgiven av spannmålsodlare som är naturliga mål för råttor och möss. Ännu tuffare kan det vara för djurhållare som måste ha fodret åtkomligt. Det lockar gnagarna med svinn och föroreningar som följd.

– Gnagarna förekommer överallt i naturen sedan gäller det vad du har för acceptans för dem. På vissa delar av gården gäller nolltolerans medan det kan vara ok med viss aktivitet till exempel på utsidan av ladugårdsväggen, säger Martin Ståhl, platschef på Anticimex i Lund med 10-15 lantbrukskunder i regionen.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/tipsen-som-hindrar-sommarolyckorna/">Arbetsgivare? Här är tipsen som hindrar sommarolyckor</a>

Fällorna placeras ut i dialog med lantbrukaren, som känner sin gård bäst. Eftersom boxarna själva meddelar aktivitetsnivån gäller det bara att hitta rätt ställen att placera ut dem på.

– Gnagarna skyr öppna ytor där de kan bli byten för rovfåglar. I stället springer de längs husväggarna och vi brukar leta efter svaga punkter som portar och dörrar där de kan ta sig in, säger Martin Ståhl.

Råttstigar, spillning eller fettfläckar på väggarna från pälsen, är också pålitliga spår.

Mössen är lättare att lura men Martin Ståhl har stor respekt för råttorna.

– Råttorna är värdiga motståndare. Det är smarta djur med en otrolig anpassningsförmåga. Finns bara föda, vatten och boende kan ett råttpar få upp till 1 000 ungar på ett år. Därför gäller det att se till att ta bort förutsättningarna annars är risken är att du aldrig blir av med dem, säger han.

Trots att tekniken blivit högteknologisk gäller ändå grundregeln att se över miljön på gården, hålla rent så att de inte kan bygga bo, ta bort lättillgängligt foder men också klippa gräset mellan byggnaderna. Det gör att exponeringsrisken blir större och lockelsen mindre.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/nu-okar-problemen-med-rattor/">Nu ökar problemen med råttor</a>

Problemen med råttor ökar i lantbruket. "Det får inte finnas minsta spår av gnagare i produkterna vi levererar", säger Per Nordmark, ägare till Södervidinge gård som fastnar för elektronisk fälla.

Det får inte finnas minsta spår av gnagare i produkterna vi levererar, säger Per Nordmark, ägare till Södervidinge gård.