Vid en screening av den mejerilevererade tankmjölken 2019 upptäcktes att cirka 5 procent av Sveriges mjölkbesättningar har antikroppar mot Mycoplasma bovis. Variationen är dock stor mellan länen och vid undersökningen 2019 upptäcktes inga utbrott i besättningarna norr om Dalälven.
Regelbunden provtagning ska stoppa bakterie
Bakterien Mycoplasma bovis kan orsaka stora djurhälsoproblem i mjölkkobesättningar. Under senare år har en ny analysmetod tillkommit och det är lättare att upptäcka smittade besättningar.
– Vi vet inte exakt hur smittan utvecklats sedan dess, men bedömer inte att det varit någon dramatisk spridning av sjukdomen utan att förekomsten fortfarande är relativt låg. Därmed finns fortfarande goda möjligheter att begränsa den, säger Andrea Holmström, affärsområdeschef Djurhälsa utveckling på Växa.
Provtagningsabonnemang
För att kontrollera att smittspridningen inte tar fart har Växa tagit fram ett provtagningsabonnemang, Frisk ko, där provtagning sker automatiskt på mejerilevererad tankmjölk kvartalsvis och på förstakalvare halvårsvis.
Det betyder att mjölkproducenten kan få koll på om Mycoplasma finns i besättningen eller inte.
– Det är viktigt att poängtera att loppet inte är kört om du har sjukdomen i besättningen, utan då kan jobba för få ned smittrycket. Det kan göras till exempel genom hygienåtgärder, separera djurgrupper och på andra sätt bryta smittvägar, säger Andrea Holmström.
Det vanligaste sättet att få in Mycoplasma bovis i en besättning är genom kalvinköp.
– Vi köttproducenter behöver också ta vårt ansvar. Den som köper kalvar bör uppmana ägaren till den säljande mjölkbesättningen att testa sina djur, säger Camilla Hansson, styrelseledamot i Sveriges Nötköttsproducenter.
”Sjukdomen är lurig”
Alla djur drabbas inte när sjukdom kommer in i besättningen utan det kan finnas symtomlösa smittbärare. I andra fall kan symtomen bli svåra. Särskilt kalvar kan drabbas av svårbehandlad lunginflammation, ibland i kombination med led- och öroninflammation. Kor kan få samma symtom som kalvarna men infektionerna visar sig ofta som mycket smittsam juverinflammation.
– Sjukdomen är lurig och svår att behandla sig ur med antibiotika men den går att begränsa i besättningen, säger Anna Ohlson, expert smittskydd på Växa.
Enligt en beräkning från Växa och Gård & Djurhälsan skulle en halvering av smittspridningen ge minskade kostnader för branschen på 310 miljoner kronor de kommande fem åren.
Vill följa utvecklingen över tid
Lantbruksbranschen har också tagit ett gemensamt beslut om att arbeta för att minska smittspridningen. Det handlar bland annat om samarbete kring transporter, rekommendationer för inköp och rådgivning till drabbade besättningar för att hindra att smittan sprids vidare.
Växa planerar att göra en uppföljande screening av den mejerilevererade tankmjölken under 2022 eller 2023 för att kunna följa utvecklingen över tid.