Enligt en ny rapport från Tillväxtverket är krångliga lagar och myndighetsregler är det största hindret för tillväxt.
Regelkrångel hindrar tillväxt i gröna näringar
Nästan hälften av företagen i de gröna näringarna upplever lagar och regler som ett stort hinder för företagets utveckling och tillväxt. Det visar en ny rapport från Tillväxtverket.
Ulf Aronsson
– De gröna näringarna omfattas av fler regler och efterlevnaden och tillämpningen är ofta krångligare, säger Olof Dunsö, projektledare på Tillväxtverket, och fortsätter:
– Om du ska bygga ett nytt stall till exempel fyller bara rubrikerna för varje lag och regel du måste förhålla dig till ett tre meter långt dokument.
Går sakta
Enligt Olof Dunsö är detta egentligen inget nytt, men måste ändå upprepas gång på gång. Frågan är varför inget händer?
– Jag skulle inte säga att inget händer men förändringarna upplevs gå sakta. Och just nu händer ju ingenting eftersom det saknas en regering.
Tillväxtverkets rekommendation till riksdag och regering är att förenkla både lagar, regler och tillämpningen av dem för att främja utvecklingen inom de gröna näringarna.
– Många regler är svåra att efterleva och tillämpa, det kan vara skillnader mellan olika delar av landet och saknas möjlighet till digital rapportering.
Investeringar viktiga
En stor andel av företagen anser också att investeringar i ny utrustning, lokaler, mark och djur är den absolut viktigaste åtgärden för att kunna växa. Samtidigt är det en högre andel av företagen inom de gröna näringarna som sökt och beviljats finansiering i form av lån och krediter samt offentliga stöd och bidrag. Förklaringen är enligt rapporten att de investeringar som behöver göras ofta är kostsamma och svåra att finansiera med eget kapital.
Tillväxtverkets andra rekommendation är därför att se till att stöd och bidrag går till rätt företag för att möjliggöra en hållbar utveckling samt att se över att de satsningar som görs verkligen är viktiga ur svensk synvinkel.
– Vi står inför en mängd utmaningar som ändrat klimat, ökande befolkning och digitalisering. Då är det viktigt med hjälp för företagen och branscherna att hänga med i förändringarna, både för deras egen men också för samhällets skull. En stor del av stöden kommer från EU, och de kan vara mycket svåra att ändra, men det kan gå att göra saker inom själva ramverket, säger Olof Dunsö.
Växtkraft för de gröna näringarna
Urvalet hade en omsättningsgräns på minst 200 000 kronor och färre än 250 anställda under det senaste året. Enligt de kriterierna fanns totalt 32 575 företag inom jordbruk, 16 110 inom skogsbruk och 695 inom fiske och vattenbruk i Sverige. Det låga antalet skogsföretag förklaras troligen av att de flesta inte nått omsättningsgränsen för det aktuella året. Totalt kontaktades 3 500 av dessa företag, svarsfrekvensen var 38 procent.
Undersökningen visar att företagsledare i de gröna näringarna är en mer homogen grupp än hos övriga företag. 86 procent av företagsledarna är män, motsvarande andel bland övriga företag är 72 procent. 43 procent av företagsledarna i de gröna näringarna är 60 år eller äldre, medan motsvarande siffra för övriga företag är 27 procent. I de gröna näringarna har 98 procent av företagsledarna svensk bakgrund, för övriga företag är det 85 procent.
Inom de gröna näringarna har 81 procent av företagen 0 anställda, för övriga företag är det 42 procent.
Företag inom de gröna näringarna är mindre optimistiska vad gäller ökningar av omsättning, lönsamhet och antal anställda under de kommande tre åren jämfört med näringslivet i stort. Det är även en lägre andel av företagen inom de gröna näringarna som vill nyanställa.
65 procent av företagen inom de gröna näringarna anser att investeringar i ny utrustning, lokaler, mark och djur är den viktigaste åtgärden för att kunna växa, vilket kan jämföras med 33 procent för övriga företag.
De gröna näringarna är mindre digitaliserade än övriga företag, samtidigt görs mycket arbete för att öka digitaliseringen.