Regeringen kan inte ge besked inför gmoröstning
Än en gång verkar den rödgröna regeringen ha svårt att enas om ett ställningstagande kring genmodifierade grödor.
På fredag ska den ständiga kommitté där EU:s medlemsländer hanterar godkännanden av genmodifierade produkter och grödor ta ställning till om tre genmodifierade majsvarianter bör få grönt ljus för odling. Det är första gången sedan Socialdemokraterna och Miljöpartiet kom till makten som odlingsgodkännanden är uppe till beslut.
Det verkar ha förnyat den spricka som finns i regeringen mellan de som vill följa den vetenskapliga expertisens bedömningar, och de som har en mer ideologiskt grundad skeptisk inställning till genmodifiering.
Den ansvariga expertmyndigheten i Sverige, Jordbruksverket, rekommenderar en ja-röst och EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, Efsa, har konstaterat att det inte innebär några risker med odling av grödorna. Men med två dagar kvar till omröstningen har regeringen inte kommit fram till hur Sverige ska rösta.
– Vi gör alltid en grundlig beredning och det här är inget avvikande undantag, säger Elisabeth Backteman, landsbygdsminister Sven-Erik Buchts (S) statssekreterare.
Två dagar kvar
Om det är vanligt att regeringen inte har beslutat om hur Sverige ska rösta mindre än två dagar före omröstningen kan statssekreteraren inte säga. Inte heller varför Efsas och Jordbruksverkets underlag inte räcker för ett beslut, vilket den av regeringen antagna linjen i gmo-frågor säger att de i normalfallet ska.
– Det vill jag inte gå in på. De är viktiga underlag men vi har en beredning i regeringskansliet också. Hade vi inte beredning i regeringskansliet så behövde vi ju inte regeringskansliet och då hade vi ju kunnat delegera helt och fullt till myndigheterna, men en sådan ordning har vi inte, säger Elisabeth Backteman.
Lade ner röster
Före riksdagsvalet 2014 hade både borgerliga och socialdemokratiska regeringar följt den vetenskapliga expertisens rekommendationer i frågor om gmo-godkännanden. Efter makttillträdet tog det den rödgröna regeringen åtta månader att komma fram till en enad gmo-politisk linje. Under tiden lade Sverige ned sina röster i den ständiga kommittén, med undantag för två tillfällen när godkännande av tre bomullssorter var uppe till beslut. Då röstade Sverige ja. Sedan den nya politiken slagits fast har Sverige röstat ja vid alla tillfällen.
Gmo-linjen
Enligt den antagna gmo-linjen ska Sverige följa den vetenskapliga expertisen vid omröstningar, om odlingen inte medför miljö- och hälsorisker. Sådana risker kan vara om grödan är kopplad till det i vissa växtskyddsmedel aktiva ämnet glufosinatammonium, eller att odling leder till extra höga halter av bekämpningsmedel. De aktuella grödorna är alla genmodifierade för att vara insektsresistenta, tänkt att minska användningen av bekämpningsmedel.
Utnyttja rätten
Det är också första gången som medlemsländerna röstar om odlingsgodkännanden efter att de fått rätten att själva besluta om de vill förbjuda odling av enskilda gmo-grödor på hemmaplan. 19 medlemsländer har utnyttjat rätten att besluta om sådana förbud, i Sverige är frågan under beredning på regeringskansliet. Om förbudsmöjligheten får tidigare gmo-negativa länder att rösta ja återstår att se. Tidigare har rösterna alltid fallit så att det varken blir majoritet för eller emot ett godkännande. Då hamnar frågan på EU-kommissionens bord.