Många faktorer påverkar vår samlade beredskap, men en av de mest avgörande är vår livsmedelsförsörjning. Regeringen måste nu agera så att den svenska livsmedelsproduktionen, efter år av kräftgång, kan öka.
Regeringens beslut stärker inte livsmedelssektorn
Sverige måste stå väl rustat för att klara även allvarliga påfrestningar. Förutom ett militärt försvar kräver det ett fungerande civilsamhälle.
Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Sanningen är att läget i dag är bekymmersamt. Det är bara ungefär varannan portion av den mat vi konsumerar som produceras här. Eftersom Sverige ur ett handelsperspektiv i stort sett är en ö får vi snabbt problem om våra sjötransporter blockeras.
Den grundläggande utmaningen är att vi under lång tid har urholkat konkurrenskraften för våra livsmedelsproducenter genom höga skatter, regelkrångel och omfattande särkrav som gör svensk produktion onödigt dyr.
Därför är Alliansens och regeringens överenskommelse om ett långsiktigt mål att livsmedelsproduktionen ska öka genom stärkt konkurrenskraft och förbättrad lönsamhet viktig. Men den förpliktigar.
Tyvärr ser vi nu hur regeringen går år fel håll. Nya förbud mot växtskyddsmedel urholkar konkurrenskraften och i ett missriktat försök att agera för ökad hållbarhet har regeringen satt mål om att den ekologiska produktionen ska öka.
Men den svenska konventionella produktionen ligger redan i dag mycket långt framme i miljöhänseende och med den snabba teknikutveckling vi nu ser kommer den snabbt att förbättras ytterligare. Uppdelningen mellan ekologiskt och konventionellt blir därmed allt mer irrelevant. Ett problem med ekologisk produktion är att den ger lägre volymer.
Det Sverige behöver är i stället stärkt konkurrenskraft i livsmedelssektorn genom sänkta kostnader, regelförenklingar och färre särkrav.
Men utmaningen är större än så. När maten väl är producerad måste den kunna transporteras till befolkningen också. I dag är vi beroende av fossila drivmedel, vilket är ett bekymmer även av klimatskäl.
Sverige har dock utmärkta förutsättningar att producera biodrivmedel, exempelvis av skogsråvara. För att få fart på produktionen krävs dock långsiktiga spelregler och moderaterna vill snarast se en så kallad reduktionsplikt, där drivmedelsbolagen tvingas att successivt öka inblandningen av biodrivmedel.
Efter att redan ha höjt skatterna på jobb och tillväxt med 40 miljarder, planerar regeringen nu att införa ytterligare nya och höja befintliga skatter. Den fortsatta höjningen av de redan rekordhöga drivmedelsskatterna är ett exempel. Det finns heller ingen anledning att utreda kilometerskatten på nytt.
Ett av de främsta sätten att garantera tillgång till livsmedel och drivmedel är att undvika konflikter. För att minska den svenska sårbarheten är det därför viktigt att fortsatt stärka försvarsförmågan. Ett starkare försvar är en garant för trygga handelsvägar till och från Sverige och ett NATO-medlemskap har en avskräckande effekt på den som vill störa vår utrikeshandel.
Jonas Jacobsson Gjörtler, Gruppledare för Moderaterna i Miljö- och jordbruksutskottet
Hans Wallmark, Försvarspolitisk talesperson (M)