Bearbetad statistik från Jordbruksverket visar att det är bönderna som får ta smällen när priserna rasar. Konsumentpriset för mejeriprodukter har stigit under en lång tid och har planat ut under de senaste åren medan producentprisindex, alltså det pris som mejeriindustrin får i betalt av handeln, har lyckats försvara sina marginaler.
Rekordstor skillnad mellan butiks- och avräkningspris
Gapet mellan vad mejeriindustrin tar i betalt för sina produkter, vad konsumenten betalar och hur mycket bonden får i avräkningspris har aldrig varit större.
Förklaring till grafik. Index: Januari 2005=100. Blå linje visar industripriset för mejeriprodukter, röd linje visar avräkningspriset på mjölk och gul visar konsumentpris på mejeriprodukter. Tryck på linjerna för att se prisnivå för varje år.
Bonden, däremot, har haft det desto svårare att försvara sitt pris. Det visar indexet för avräkningspriset för mjölk som fluktuerat våldsamt sedan 2005 och sjunkit kraftigt de senaste två åren. Vid en jämförelse mellan avräkningspriset på mjölk och industrins pris framkommer det också att industrin hänger med i uppgångarna men betydligt mer försiktiga att sänka sina priser i nedgångarna. Här får bönderna dämpa prisfallen.
Enligt Bengt Johnsson, utredare på Jordbruksverket, är en förklaring svag konkurrens i mejeriledet.
Få aktörer
– Bonden har ett begränsat antal aktörer att sälja sin mjölk till. Det är därför vi det senaste året fått se ett antal initiativ där man försöker sälja sin mjölk direkt till konsumenten via olika privata initiativ.
Svag konkurrens gäller även för handeln eftersom det inte verkar finnas samma incitament att sänka priset mot konsumenten och på så sätt ta marknadsandelar från konkurrenter.
Priskrigat med mjölken
– Handeln har inte något intresse att sänka priset och få in mindre pengar för mjölken. I andra länder som till exempel i Tyskland där det finns flera handelskedjor har man priskrigat med mjölken, fortsätter Bengt Johnsson.
En väg att höja priserna till bonden, menar Bengt Johnsson, är att få konsumenten att välja svenska mejeriprodukter genom att lyfta fram attraktiva mervärden. En väg som visat vara sig framkomlig för det svenska köttet där priset till bonden stigit kraftigt de två senaste åren.
Mindre konkurrens om råvaran
Här finns det dock en skillnad. Försörjningsgraden för nötkött bara är cirka 50 procent vilket betyder att priset får stor betydelse för slakterier och köttföretag när de konkurrerar om det svenska köttet men för mjölken är försörjningsgraden nästan 80 procent och konkurrensen om råvaran inte lika stor.
Svårt hitta mervärde
– Det har inte heller varit lika självklart att kunna hitta mervärden för de svenska mejeriprodukterna. Beteskravet brukar framföras som ett mervärde, men det är också väldigt ifrågasatt, menar Bengt Johnsson.
Bengt Johnsson påpekar också att det inte går att jämföra de olika prisleden rakt av eftersom det tillkommer flera faktorer som påverkar priserna i de senare leden.
Här ingår till exempel kostnaden för produktutveckling, reklam och hyror. Statistiken tar heller inte hänsyn till att bönderna kan bli effektivare och öka produktiviteten.
– För trots att avräkningspriset sjunker så har mjölkproduktionen inte minskat särskilt mycket, konstaterar Bengt Johnsson.
Mejeriprodukter är summan an mjölk, ost, smör, grädde och glass.