När EU-domstolen likställde genredigering, även kallat Crispr, med genmodifiering satte de i praktiken stopp för forskare och små och medelstora företag att använda tekniken för att utveckla nya grödor. Den komplicerade godkännandeprocess som krävs för gmo-grödor gör det för dyrt att syssla med sådan växtförädling, enligt bland andra SLUs rektor Peter Högberg.
Rektorer varnar för konsekvenser av Crispr-dom
Livsmedelsförsörjningen hotas av EU-domstolens definition, skriver sex universitetsrektorer på .
Sara Johansson
Rektorerna menar att domstolsutslaget har en negativ inverkan på utvecklingen av grödor med efterfrågade egenskaper som resistens mot sjukdomar, torktålighet och höjt näringsvärde. Det gör det enligt dem också svårare att samarbeta med länder som inte har samma syn på genredigering.
Sätter hoppet till politiken
Debattartikelförfattarna hoppas att politikerna ska ändra lagstiftningen så att genredigering behandlas på samma sätt som konventionell växtförädling. De som undertecknat artikeln är Hans Adolfsson, rektor på Umeå universitet, Stefan Bengtsson, Chalmers, Peter Högberg, SLU, Sigbritt Karlsson, KTH, Torbjörn von Schantz, Lunds universitet och Astrid Söderberg Widding, Stockholms universitet.
Genredigering
Crispr/Cas9/genredigering/gensaxtekniker gör riktade förändringar i en organisms arvsmassa genom att "klippa" i DNA-strängen. Det tillförs inga gener utifrån.
LÄS OCKSÅ: Kraven skärps på genredigerade grödor
LÄS OCKSÅ: Så kan ärtrotrötan bekämpas