Kan vi ta vara på energin i reningsverksslammet genom att bränna det och sedan plocka ut ren fosfor och kanske fler rena växtnäringsämnen till jordbruket ur askan är det en väl avvägd kretsloppslösning. Visst, mullämnen bränns upp och kväve återgår till luftkväve. Detta är dock knappast något problem för jordbruket, som naturligt får mullämnen från växtrester och stallgödsel. Att via reningsverksslam få tillskott av mullämnen i blandning med till exempel mikroplast och gummirester från däckslitage tror vi inte gagnar vare sig dagens eller morgondagens lantbrukare eller konsumenter.
Replik: Vi behöver lösningar utan slam
på angående reningsverksslam har inriktningen att fortsatt spridning av reningsverksslam på åkermark är den enda kretsloppslösningen. Så ser inte vi på saken.
Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Nej, låt kommunerna lösa sina avfallsproblem så kommer med all säkerhet jordbrukarna att lösa sina eventuella problem med gödsel. Många av oss kommunpolitiker har god inblick i branschorganisationen Svenskt Vatten och certifieringsorganet Revaqs syn på reningsverksslam och kretslopp.
Däremot får vi själva söka aktuell och viktig information från forskarhåll som blottlägger riskerna med att skapa ett bakvänt kretslopp, där en mängd giftiga och främmande ämnen sprids via slam från kommunala reningsverk till åkermark. I Tanums kommun har vi gjort den avvägningen att spridning av reningsverksslam på åkermark inte ska ske.
Lars Olrog
Centerpartiet i Tanum