Revision sköts upp efter IT-problem

IT-systemet för hanteringen av tvärvillkorsavdrag kommer inte att finnas på plats förrän tidigast 2017. Samtidigt pågår tvärvillkorskontrollerna i länsstyrelsens regi.

Det betyder att som läget är kan bönderna få tvärvillkorsavdrag på sina stöd flera år efter att kontrollen utfördes.

– Det är olyckligt och här måste både departementet och Jordbruksverket tar sig en ordentlig funderare på hur man ska hantera den här frågan från ett bondeperspektiv, säger Lars-Erik Lundqvist som är politisk expert på LRF. 

– Frågan är om det överhuvudtaget är möjligt, fortsätter han.

Kan ge sanktioner

Samtidigt tror Lars-Erik Lundkvist att Jordbruksverket är bekymrat över påföljder från EU-kommissionen. Om tvärvillkorsbesluten tas sent och inte kopplas ihop med det aktuella årets utbetalningar kan det föranleda anmärkningar från Kommissionen och ytterst sanktioner om avdragen ej görs.

Han menar att en möjlighet är att göra som Frankrike gjorde i samband med en sanktion som landet fick kring utbetalning av sitt gårdsstöd för några år sedan, för övrigt en direkt parallell till den sanktion som Sverige fick sina betesmarker för åren 2005-2010.

Franska staten betalade då sanktionen men krävde aldrig tillbaka några pengar av de franska bönderna.

– Men i och med det riskerade Frankrike att bli draget inför EU-domstolen för att inte ha tillämpat återkravsreglerna. Såvitt jag vet har detta inte skett.

Sverige högre frekvens av upprepade fel

I normala fall kvittas tvärvillkorsavdrag samma år vid stödutbetalningarna i slutet av året.

Tvärvillkorsavdragen ligger på mellan 1-5 procent av stöden, men vid upprepade fel kan det bli tal om 15-20 procent och ännu mer. Sverige har också en högre frekvens av upprepade fel eftersom Jordbruksverket gör en sammanslagning av olika kontrollpunkterna. Det leder i sin tur till att risken för att få avdrag för upprepade fel ökar.

"Prioriterat utbetalningarna"

Det finns alltså en hel del frågor att diskutera när det kommer till tvärvillkorskontroller- och avdrag.

Men Jordbruksverket meddelade snabbt att det inte fanns någon möjlighet att ta emot revisionen eftersom man både hanterade flera andra revisioner och saknade en fungerande funktion för tvärvillkorsavdrag. Anders Egonson är divisionsdirektör på Jordbruksverket.

– Det beror på de stora förseningarna av den nya jordbrukspolitiken. Vi har prioriterat utbetalningarna och har därför inte denna funktion på plats. Därför är det bättre att skjuta upp revisionen.

Kan en lantbrukare göra likadant och tacka nej till en kontroll eftersom hon eller han har för mycket att göra, eller att ett datasystem inte fungerar?

– Nej, en bonde kan inte göra det men det är en viss skillnad. Kontrollerna av bönderna ska ge en ögonblicksbild av verksamheten. Kommissionen revision är mer strukturell, men visst Jordbruksverket vill kunna visa upp ett fungerade system annars kan det få konsekvenser i form av böter, konstaterar Lars-Erik Lundqvist, politisk expert på LRF.