Det var Susanne Bååth från Växa Sverige och nätverket European Dairy Farmers (EDF) som presenterade ett material som visade de europeiska mjölkländernas styrkor respektive svagheter. Det var EFD som stod för bedömningen.
Så är de europeiska mjölkbönderna
UMEÅ
När Mjölkföretagardagarna inleddes i Umeå fick de 238 deltagarna en genomgång av de europeiska mjölkböndernas olika för- och nackdelar. De franska bönderna klagar för mycket konstaterade man.
De franska mjölkföretagarna har goda produktionsvillkor med en bra lantbrukspolitik, men är ineffektiva och klagar för mycket.
Italienska mjölkföretagare måste konkurrera med vinproduktionen vilket leder till höga markpriser, men samtidigt har man dyra produkter som till exempel olika ostar man kan ta bra betalt för.
De nederländska bönderna som för en högintensiv produktion får allt mer problem med miljön och olika regleringar men trots det är de väldigt positiva och har en bra "go-spirit"
Tyskarna måste konkurrera med stora biogasprojekt men är väldigt anpassningsbara och förändringsvänliga.
På den gröna ön, Irland, har man inriktat sig på lågkostnadsproduktion, men ett instabilt klimat sätter käppar i mjölkhjulen.
Stor överlevnadsförmåga
I Storbritannien har man en hög grad av liberalism som betyder att företagarna måste verka i en miljö med olika kontrakt och en låg grad av fasta leveranser. Men samtidigt har man utvecklats en stor överlevnadsförmåga.
I Danmark är man fortfarande pressade av en alltför frikostig kreditgivning vilket gjort det ekonomiska läget mycket tufft för företagarna. Pengarna som man lånade gick dock till att investera i högteknologi vilket gör att man är redo för att producera effektivt när bördan släppt, om man överlever.
Så hur ser det ut i Sverige enligt EDF?
Den stora nackdelen för de svenska mjölkbönderna är de högre kostnadsläget jämfört med sina europeiska kollegor. Detta har dock de svenska bönderna lyckats parera med en hög grad av effektivitet.
- Ni vet vad ni stoppar in i kon och vad ni kan vänta er att få ut, sa Susanne Bååth.
Föredragshållarna berättade också om vad gårdar som lyckas bäst har gemensamt
En gemensam strategi är att arbeta stukturerat. Men har en plan som följs och utvärderas.
- Och man jobbar mycket med olika nyckeltal som man följer upp och ändrar beroende på vilket läge företaget befinner sig i, konstaterade Stefan Nypelius.
De bästa företagarna har också bra koll på sin omgivning och på marknaden.
-Det kan handla om att se till att man får rätt pris på sitt slaktdjur som att prissäkra fodret om man tror att det ska stiga, menade Susanne Bååth.
Ett område där Sverige ligger efter är på effektiviteten eftersom varje timme är så dyr.
- Ofta vet man inte riktigt vad man gör med sina timmar. Här finns det en stor potential, menade Susanne Bååth.
- Sen gäller det att vara en bra företagare. Att vara tuff och att våga förhandla. Särskilt nu när mjölkpriset är på väg upp. Det är viktigt att ha lite kapital i reserv som kudde nästa gång marknaden faller. För det kommer den att göra, menade Stefan Nypelius.
Man konstaterade vidare att det genomsnittliga mjölkpriset de senaste 10 åren legat på cirka 3,30 kronor per kilo mjölk. Före 2008 och 10 år tillbaka var priset 3 kronor. För att mjölkföretagandet ska bli långsiktigt hållbart behövs det ett mjölkpris närmare 4 kronor.
- Det inkluderar lön för företagaren och en vinst att bygga upp balansräkningen med, konstaterade Stefan Nypelius.