Marcus Frennemark

Nicklas Göransson, Köpingehus Lantbruks AB.

Bevattning i Sverige har under lång tid varit lika med flyttbara bevattningsmaskiner med vattenkanon. En teknik som är både arbetskrävande, med sina ständiga maskinförflyttningar, och lämnar en del övrigt att önska när det gäller vatteneffektivitet. Men de senaste åren har det börjat dyka upp bevattningsramper i linjära och/eller pivåsystem.

Nicklas Göransson driver ett växtodlingsföretag på drygt 200 hektar åker med mycket specialodlingar i Gärds Köpinge, söder om Kristianstad. Inför årets odlingssäsong har han investerat i två pivåläggningar från Bauer på en av de två gårdarna han driver.

– Jag räknar med ungefär halva energiförbrukningen mot tidigare, säger Nicklas Göransson.

Potatis är den största grödan och bevattning en självklarhet på de lätta och sommartorra jordarna. Minimerad jordbearbetning, lähäckar med mera är nödvändiga inslag för att bevara fukten och minska vindavdriften.

Rampbevattning, där bevattningsvattnet faller som ett mjukt regn över grödan, är effektivare än kanonerna. Vattentrycket kan sänkas från 10-11 bar ner till 5 bar och systemet drar klart mindre energi.

Centrumtornet. Rampen rör sig runt centrum vattnar en radie på cirka 400 meter. Vattengivan per kvadratmeter är lika stor i centrum som periferi.

Center-pivot är en fast installerad bevattningsanläggning med en ramp som arbetar i cirkel med utgångspunkt från ett torn i centrum. Från tornet pumpas vattnet ut i den flera hundra meter långa rampen och sprids över fältet. För att täcka in även hörnen på fältet finns det en rörlig ”svängarm” som fälls ut och in när rampen närmar sig ett hörn.

– Man behöver ha vettiga skiften, helst rektangulära för att utnyttja anläggningen optimalt. Jag har bland annat fått flytta på markvägen och några brunnar för att få ihop det, säger Nicklas Göransson.

Hans två anläggningar ska betjäna vardera cirka 40 hektar. Ramperna är fullt utfällda omkring 400 meter långa, varav den yttersta, utfällbara delen är drygt 100 meter. Fältformen läses in med gps-teknik en gång, sedan finns det lagrat i minnet.

Styrningen av bevattningen sker med den smarta telefonens hjälp och kräver alltså inte man är ute i fält.

Med den nya anläggningen får han också ett förbättrat vattenutnyttjande. Det blir möjligt att lägga små mängder, kanske tio millimeter, och göra det ofta. Grödan har alltid vatten när det behövs.

Vikbar. Längst ut på rampen sitter "svängarmen". Den viker ut och vattnar ut i hörnen så att ett rektangulärt fält kan vattnas i sin helhet.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/kamp-om-vattnet-slar-mot-satsande-djurbonder/">Kamp om vattnet slår mot satsande djurbönder</a>

Investeringen för själva bevattningsanläggningen ligger på cirka två miljoner kronor. Då ingår inte kostnader för ledningsdragning, flyttning av vägar och liknande.

På plussidan finns en effektivare bevattning som rimligen ska ge resultat i form av högre skördar och bättre kvalitet. Nicklas Göransson har förväntningar att skördenivån i stärkelsepotatis, som inte är dålig i dag, ska kunna höjas med fem till tio procent.

– Jag kalkylerar med en avbetalningstid på sju, åtta år på investeringen. Det gäller att satsa medan man är någorlunda ung, så man hinner få glädje av investeringen.

Nicklas köpte gården där han byggt bevattningsanläggningen förra året, efter att ha arrenderat den under flera år tidigare. Vattnet tas ut från ett vattendrag en bit bort, men Nicklas Göransson funderar på att bygga en damm i framtiden för att samla upp dräneringsvatten och få en reservoar med bevattningsvatten.

Allt finns styrs via den smarta telefonen.

På huvudgården, ett par kilometer bort, finns vattendom på uttagen, men där kommer bevattningsmaskinerna att finnas kvar tills vidare. Det inte lika lätt att få till en arrondering som passar för pivåbevattning där.

I sommar blir det tre bevattningsmaskiner färre att passa tack vare den nya anläggningen. Det ger också en rimligare arbetsbörda under en intensiv odlingssäsong.

– Jag kan dricka en pilsner med familjen en sommarkväll, utan att behöva tänka på att flytta bevattningar. Det måste man också värdera, säger Nicklas Göransson.

Det här är en exklusiv artikel från Lantmannen nummer 5. För att inte missa något, <a href="http://lrfmediashop.se/kampanj/lantmannen-2/?lp-variation-id=1">teckna en prenumeration här!</a>

VIDEO: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/smart-system-spar-vatten-for-karlsfalts-gard/">Smart system spar vatten för Karlsfälts gård</a>

Gärds Köpinge, söder om Kristianstad.

Odlar 90 hektar stärkelsepotatis, 70 hektar korn, 35 hektar sockerbetor, 12 hektar morötter och 6 hektar lök.

En anställd i företaget utöver Nicklas själv.

Omsättning 2015: cirka 7,2 miljoner kronor

Effektiv bevattningsteknik ska ge lägre vattenförbrukning, högre skördar och en rimligare arbetsbelastning för växtodlaren Nicklas Göransson söder om Kristianstad. "Jag kan ställa av tre av de gamla bevattningsmaskinerna", säger han till Lantmannen och berättar hur han får ihop kalkylen.

Tid för öl i stället för att flytta bevattning! Läs Lantmannens artikel om hur smart bevattningsteknik ger lägre vattenförbrukning, högre skördar och en rimligare arbetsbelastning för växtodlaren Nicklas Göransson.