Trots utbredd torka i sydöstra delarna av landet i våras och ihärdigt regnande på de flesta håll i Sverige under hösten är oron för resursen vatten liten hos svenska lantbrukare. Det visar en enkät som LRF skickades ut till 1 200 medlemmar i olika produktionsgrenar i hela landet i våras.
Få oroliga för vattenbrist och skyfall
Både för mycket och för lite vatten. Det kan bli en påtaglig effekt av klimatförändringarna för svenskt lantbruk. Men många lantbrukare är inte särskilt oroliga för tillgången på vattnet.
Enkäten visar att en majoritet, eller 66 procent, inte är oroliga eller särskilt oroliga för skyfall och översvämningar. När det gäller torka och vattenbrist svarar 55 procent på motsvarande sätt.
Lantbrukare i Halland är mer oroliga än genomsnittet för skyfall och nederbörd. Lantbrukare i sydost och på Gotland är mer oroliga för torka och vattenbrist.
Vill göra fler medvetna
Svaren gör att LRF funderar över medvetandegraden om problemen hos medlemmarna.
– Vi har inte hunnit analysera svaren ännu men det är den frågan vi reagerade mest på i undersökningen. Även om man inte själv varit drabbad borde man hört talas om problemen. Det här är något vi får ta till oss och fundera på hur vi kan öka medvetandegraden hos medlemmarna kring att vi kanske står inför tuffare tider, säger Isabel Moretti, enhetschef på Energi och Miljö på LRF.
Hon tror att det handlar om att ”man är trygg i att det kommer att ordna sig eller att man inte kommer att drabbas av effekterna”. I Sverige är vi också traditionellt vana vid att ha ”lagom” med vatten.
Är svensk jordbruk rustat för klimatförändringarna?
– Både och. De sker gradvis och jag tror att vi anpassar oss successivt. Vi ser till att öka vår kunskap, inte bara bland rådgivare, myndigheter utan även på gårdsnivå och LRF. Vi jobbade till exempel inte med den här frågan i LRF för fem år sedan. Nu gör vi det ganska mycket för att situationen kräver det, säger Isabel Moretti.
Äldre bönder tryggare
Markus Hoffman är expert på vatten- och växtnäring på LRF menar att svenska lantbrukare inte ignorerar klimatförändringar och extremväder. Han pekar på att många lantbrukare är lite äldre och har varit med i kanske 30, 40 eller 50 år.
– Det gör att de upplevt både stora vattenmängder och torrperioder tidigare. Man har lärt sig att hantera det även om de ekonomiska konsekvenserna kan ha varit jobbiga, säger han och menar att de vet vad man kan förvänta sig och inte är lika oroliga som yngre.
Pär Holmgren, meteorolog och naturskadespecialist på Länsförsäkringar menar att klimatförändringarna i korthet går ut på att när det blir varmare blir det mer vatten som går runt i vattnets kretslopp. Det blir mer regn men också mer torka. Mycket tyder på att extremerna blir större. Skyfallen blir kraftigare och det blir längre perioder av torka.
Möjlighet till bättre skördar
– Det kan också bli längre perioder av mycket nederbörd på hösten och vintern. Det gör att variationen i skördarna antagligen kommer att bli större mellan åren, säger han.
Klimatförändringarna innebär också nya möjligheter för svenskt lantbruk bland annat när odlingszonerna förskjuts norrut. Tesen är att det om 20-30 år skördarna kan bli bättre skördar än i dag om vi anpassar oss med växtskyddsmedel och grödor. Samtidigt blir variationerna större mellan åren.
– Vinnarna blir de riktigt stora producenterna som har möjlighet att sprida riskerna och kan anpassa sig. Men också de riktigt små lantbrukarna som kanske har lättare att ställa om. För normalstora jordbruk i mellansegmentet ser det tuffare ut, säger Pär Holmgren.
PREMIUM: Sex snabbisar på traktormarknaden
PREMIUM: Framtidens mat – maskar för miljoner