Så ska det bli lättare att bli av med ovälkomna bosättningar

Att en markägare för att få hjälp av Kronofogdemyndigheten måste ha personuppgifter på alla personer hon eller han vill ha bort från sin mark har gjort det svårt att hantera till exempel långvariga läger anlagda av bärplockare. I ett förslag som skickats till Lagrådet föreslår regeringen att en ny typ av handräckning från Kronofogdemyndigheten införs, kallat avlägsnande. För sådana ska det inte längre vara ett krav att alla som ska avlägsnas måste vara identifierade, men den som ansöker om hjälp måste ha försökt hämta in sådana uppgifter.

Skyldig att ersätta

I förslaget ingår också att personer som anslutit till bosättningen efter att ansökan lämnades in också ska omfattas av den. I dagens lagstiftning är det bara personer angivna i ansökan som kan avhysas. Däremot ska bara de som angavs i den ursprungliga ansökan vara skyldiga att ersätta markägaren för kostnader i samband med avlägsnandet.

Kan markägaren visa att läget är akut ska Kronofogdemyndigheten kunna fatta ett interimistiskt beslut om snabbt avlägsnande. Är det inte så bråttom ska avlägsnandet i normalfallet ske inom fyra veckor från det att nödvändiga handlingar kommit in till myndigheten. Avlägsnandet får dock inte ske tidigare än en vecka efter att de berörda informerats om vad som är på gång, om det inte handlar om ett interimsbeslut. Myndigheten ska ta hänsyn till de boendes intressen, inte minst om det är barn inblandade.

Från 1 juli

Förändringarna föreslås träda i kraft den första juli i år.

Kronofogdemyndighetens avgifter för avhysning ska ses över, men lagrådsremissen innehåller inga skarpa förslag. I dag får den som ansöker om avhysning bland annat betala 600 kronor per person som ska avhysas.

Lagrådet granskar lagförslag utifrån ett juridiskt perspektiv. Det är vanligtvis den sista anhalten innan regeringen lägger en proposition för riksdagen att ta ställning till.