Anders Fällman

När Johan Lagerholm, rådgivare på Växtråd och odlaren Filip Isaksson, satt och resonerade fritt runt nästa säsongs växtodling, kom samtalet in på sådd på tjälen. Filip tände på idén att så vårvete på ett mindre skifte om två hektar, som låg höstharvat efter höstvete och plöjning.

Sena sorter av vårvete, med god härdighet, men utan behov att härdas för att stråskjuta, benämns växelvete. De kommer bäst till sin rätt vid sådd från sent i oktober till mars, men bör inte få mer än ett par blad innan vintern.

Johan Lagerholm, Växtråd och Filip Isaksson, Rocklunda, Sörmland, framför vårvetet som såddes den 3 januari. Det tröskades den 22 augusti.

I England sår man vårvete i december och januari, ett grepp som missgynnar renkavle. Trots att renkavle inte är ett problemogräs på Rocklunda, kan vintersådd vara intressant även i Sverige.

– Det är ett konkret motiv, men det finns andra. Blir vintrarna mildare kan sådd under vintern av anpassade sorter bli en mera gångbar etableringsmetod. Därför är det intressant att bygga upp en erfarenhet när det ges chanser, säger Johan Lagerholm till tidningen Lantmannen.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/odling-inomhus-ska-foda-stader/">Marijuana lönar sig bäst</a>

Filip Isaksson hade inte förberett januarisådden genom att jaga en vårvetesort av växelvetetyp. Han sådde överlagrad Triso, 250 kg/ha, den 3 januari. Sådden gjordes med kombi Rapid, men gödningen myllades inte vid sådd. I stället spred han 90 kg/ha kväve i form av Axan första veckan i april, samtidigt som han gödslade sitt höstvete.

– Det kom två decimeter snö direkt efter sådd, det var ingen nackdel. Det dröjde till slutet av februari innan man såg vetet, men det hade utvecklat rötter långt innan.

Johan Lagerholm, Filip Isaksson, Rocklunda, Sörmland, vårvete sådd på tjälen.

Beståndet utvecklades vidare och tog ingen skada av den stränga kylan i maj. Det utvecklades i takt med höstvetet, men det var inte så tätt och jämnt som vårvete normalt är på gården. Vårvetet tröskades den 22 augusti, samtidigt med höstvetesorten Julius och gav 4,7 ton per hektar.

– Det är 1,3 ton mindre än vårvete har gett i snitt över åren, men jag ångrar inte att jag testade, tvärtom! Man behöver gå utanför ramen ibland för att utvecklas som växtodlare.

– Om jag hade gjort en noggrannare höstharvning tror jag att beståndet hade blivit bättre. Det ska jag testa nästa gång, ler Filip Isaksson.

Det här är en artikel från Lantmannen nummer 10 2017. Teckna en prenumeration <a href="www.lantmannen.nu">här</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/trotjanaren-fixar-skorden/">Fortsätter tjäna i fält</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/abonnemang-lantbrukets-nya-betalmodell/">Abonnera på tekniska innovationer är tidens melodi</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/sfo-prognos-visar-pa-lagre-hostrapsarealer/">Därför minskar arealerna för höstraps</a>

I Sköldinge, mellan Flen och Katrineholm

Grödor och grödfördelning: h-vete 60%, v-korn 15%, havre 5% och åkerbönor 20%

Allt går in till grisarna, även halmen.

Animalieproduktion: 300 suggor integrerad

Tork/lagring: utomhus Tornumtork, 2500 t lagring.

Vårvetet som såddes den 3 januari

Höstplöjning och en höstharvning

Sådd: 3 januari 2017, med Rapid, direkt i det höstharvade.

Gödsling: 90 kg N/ha som Axan, första veckan i april. Fältet får i regel svinflyt, men inte i år.

Ogräsbekämpning/Växtskydd: ogräsbekämpning med Chekker Power

Avkastning: 4,7 ton/ha (gårdens snitt för vårvete, vid sådd i normal tid, är cirka 6 ton).

Jordbearbetning: plog Kverneland, 5 skär, kultivator Väderstad Cultus 4,2m, harv Väderstad NZA, 8m

Filip Isaksson, Rocklunda, mellan Flen och Katrineholm, chansade och sådde vårvete på ett fält på två hektar den 3 januari. Han ångrar inte experimentet, även om skörden blev 4,7 ton i stället för normala 6 ton skriver tidningen Lantmannen.

PREMIUM. Oplanerat test gav mersmak. Därför kan vintersådd bli ett lönsamt alternativ.

Sådde vårvete i januari

Växtodling

Filip Isaksson testade att så vårvete i januari. Därför kan växelvete bli intressant, skriver tidningen Lantmannen.