Sammetsgetingen hör hemma i sydöstra Asien. I Europa dök den upp första gången 2004. Oavsiktligt hade en befruktad drottning följt med ett parti lergods som importerats från Kina till Frankrike.
Geting kan bli hot mot binäringen
Den må vara vacker – sammetsgetingen – men det är rena rama mördarinsekten. Den fångar och äter honungsbin och kan bli ett hot mot biodlarnäringen.
Nu breder den ut sig i Centraleuropa och har hittats i länder som Tyskland, Belgien och Italien. Än har den inte observerats i Sverige.
– Sammetsgetingen kan ta sig till Sverige på egna vingar, men det är mer sannolikt att vi människor hjälper getingen hit när vi handlar varor från områden där den finns, säger forskaren Eva Forsgren vid SLU till TT.
Inom EU betraktas den som en invasiv art; en art som kan breda ut sig och ställa till med stora skador. I första hand är det biodlarnäringen som är hotad men den kan också skada frukt- och bärodlingar.
Sammetsgetingen lever av honungsbin och andra insekter som pollinerar.
– Det blir snabbt många sammetsgetingar när den väl fått fäste. Den kan massangripa bisamhällen och de samarbetar med varandra på ett sätt som exempelvis inte bålgetingar gör, säger Eva Forsgren.
Sammetsgeting
Sammetsgetingen, Vespa velutina, är en av 37 arter på listan bland invasiva främmande arter av betydelse inom EU.
Intresserade kan hjälpa till att hålla utkik efter sammetsgetingen genom att spana efter deras stora bon, som kan bli stora som badbollar, i träd nära hamnar och liknande platser där många varor importeras till Sverige.
Naturvårdsverket har föreslagits få ansvaret för de terrestra invasiva främmande arter av unionsbetydelse som regleras via den nya EU-förordningen, däribland sammetsgetingen.