Rapporter från den svenska landsbygden har länge varit tämligen negativa och upptagna med utmaningarna. Det är inte så förvånande när svenskt jordbruk ska producera samma varor, på samma världsmarknad, som alla andra länder men med högre skatter och mer regleringar.
Se potentialen i nya näringar
Det är viktigt att fortsätta debatten om villkoren för det befintliga svenska lantbruket, men det finns även en annan vinkel om potentiella nya näringar på landsbygden.
Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Hanna Marie Björklund
Den kalkylen kommer inte gå ihop. Det säger sig självt att framtiden inte kommer vara att konkurrera med Australien om att producera skummjölkspulver.
Ett alternativ som vi fört fram vid ett flertal tillfällen på denna ledarsida och som växer hos allt fler producenter är att skapa ett närmare direkt band med konsumenten. Det ger möjligheten att producera varor med högre kvalitet och högre marginaler under eget varumärke.
Tiden för billiga anonyma produkter är över, svenskt lantbruk konkurrerar med sina mervärden inom miljö, djuretik och kvalitet. Då är det dessa som ska lyftas fram, inte låga priser. Vi har också en hemmamarknad med betalningsvilja.
Det är en lösning, men faktum är att det även finns fler nya möjligheter som vi inte pratar om så ofta men som är högintressanta för lantbruket. Helt nya näringar som passar för att producera hos oss och som skulle ge både högre avkastning och mer omvärldsnytta.
Vi vet att ingen människa, eller planeten, mår bra av att vi äter mycket billigt kött. Svensk köttindustri är tämligen hållbar men vi äter fortfarande även mycket importerat kött. En grupp forskare gick nyligen ut med att både vår hälsa och klimatpåverkan skulle påverkas positivt om vi åt mindre billigt importerat kött och mer svenska baljväxter. Sverige skulle kunna odla betydligt mer bönor, ärter och liknande grödor om efterfrågan ökade.
En annan näring är fisk odlad på land, den absoluta majoriteten av fisk och skaldjur är i dag importerad och långt ifrån allt är fiskat på ett hållbart sätt. Att odla fisk på land är mycket bra ur miljösynpunkt och fungerar bra att göra i lediga lador och stallar. I augusti gick regeringen ut att man ska satsa på näringen och Svenskt sigill har nyligen börjat arbetet med att ta fram en märkning för svensk gårdsfisk.
Ett sista exempel med stor potential är att odla alger på land. Fler sådana företag etableras just nu där man odlar alger i gamla lador. Det är också en effektiv och hållbar process. Algerna kan användas till allt från livsmedel och energibiomassa till mineraler som kisel, som kan utvinnas ur alger och sedan användas i industrin.
Det svenska lantbruket har utmaningar och vi ska inte sluta prata om dessa och sluta sätta press på politikerna att erkänna sambandet mellan tuffa regleringar och dåliga villkor. Men svenskt lantbruk har även potential och spännande nya möjligheter. Det är också en berättelse som förtjänar att lyftas fram.