I höstbudgeten som snart presenteras finns det pengar avsatta för en ny laserskanning av skogen. Det här är något som Skogsstyrelsen tillsammans med bland annat bolagen och föreningarna jobbat för under en längre tid. Just nu diskuterar också skogsbolagen och skogsägarföreningarna om de ska vara med som medfinansiärer till skanningen. Och det är finansieringen som avgör hur snabbt hela landet kan gås igenom.
Skanning pågår i flera år
Nästa år startar en ny laserskanning av skogen i hela landet. Det dröjer dock ett antal år innan allt är överfluget.
– Om skogsföretagen skulle gå in med lika mycket som staten så kan vi genomföra den på fem år i stället för tio, säger Svante Larsson, projektledare på Skogsstyrelsen.
Betydelsefullt att skanna igen
Han menar att en ny skanning är viktig för skogsbruket.
Den nuvarande skanningen, som täcker 98 procent av landets areal, startade 2009 och de områden som skannades först i det drevet är samma som troligtvis kommer först på tur även den här gången. Därutöver är det bland annat väder och eventuella större områden med stormskador som avgör i vilken turordning man tar det.
Resultaten kommer att läggas ut vartefter de processats, vilket tar runt ett halvår. De kommer att presenteras som tidigare, det vill säga dels som kartskikt för varje fastighet under Skogsstyrelsens Mina sidor och dels som öppen data för allmänheten via karttjänsten Skoglig grunddata. I det senare syns inga fastighetsgränser och under Mina sidor ser skogsägaren bara sin egen fastighet.
Arbetar för att utöka data
De uppgifter man kan se från skanningen är dels skogliga data som virkesförråd, medelhöjd och medeldiameter, dels markparametrar med till exempel kartor för markfuktighet och lutning.
– Trädslagsfördelning saknas men det vore önskvärt att få med och forskarna jobbar på det, säger Svante Larsson.
I skogsdatan presenteras även gallringsskogar i olika färgskalor som anger hur angeläget det är med gallring.
Träffsäkerheten i laserskanningen beror mycket på skogstyp. I skötta produktionsskogar ligger medelfelet för virkesförrådet på 12-13 procent, vilket är i nivå eller något bättre än en skogsbruksplanläggare. Vid framtagningen av virkesförrådet gör man kontinuerligt kalibreringar mot Riksskogstaxeringens provytor.
I det tidigare drevet flög man på 2 000 meters höjd men med förbättrad teknik kan man nu gå upp till 3 000-4 000 meter.
LÄS MER: Sävarsågen blir världens modernaste
LÄS OCKSÅ: Nationell laserskanning av skogen klar
PREMIUM: Så lyckas du med bokföryngringen