Det är vanligt att kritisera subventioner av den förnybara energin. Dyrt, onödigt och löjligt att subventionera fula och bullrande vindkraftverk, sägs det. Då kan man bara påminna om att de globala subventionerna av fossil energi uppgick 2013 till 548 miljarder amerikanska dollar. Och vid den tidpunkten var det fem gånger mer än vad som satsades på förnybara bränslen. Energi subventioneras helt enkelt. Vad man än tycker om det blir stöd på olika sätt nödvändiga för att åstadkomma utveckling.
Skicka inte förlusterna vidare till kunden
Det går att bli rik på energiproduktion men det är svårt att veta hur, och när. Det visar inte minst artiklarna om elcertifikaten och utbyggnaden av vindkraften i dagens tidning.
Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Tord Karlsson
Sedan kan det gå mer eller mindre bra, det finns inga garantier. De elcertifikat som skulle stödja förnybar energi och buffra för låga priser har blivit en besvikelse för producenterna. Utbyggnaden av förnybar energi gick snabbare än väntat och ny och energisnålare teknik har sparat mycket energi, inte minst i industrin. Det har drabbat både energipriserna och priset på certifikaten.
Sett i ett större perspektiv är energiomställningen från fossil till förnybar energi nödvändig av klimatskäl. De ledande i Kina har insett detta. Efter att tidigare ha byggt ett kolkraftverk i veckan satsar man nu hårt på förnybar energi. Utan den satsningen hade teknikutvecklingen inte gått så fort och det hade inte varit möjligt att producera vindkraftsel till dagens låga priser.
Det var svårt att förutse och att sia om framtiden är helt omöjligt. En kärnkraftsolycka i japan fick Tyskland att nästan över en natt byta energipolitik och utfasningen av kärnkraften där ger hopp om höjda priser åtminstone om några år. En liknande olycka i Europa skulle vända upp och ned på energimarknaden igen.
Som framgår i dagens ATL drabbar förluster på elcertifikaten elkunderna på ett oväntat sätt. På ett plan handlar det om den stores övertag över de små. Det krångliga energiområdet ger de stora aktörerna ett övertag. Elkunden står till sist där med en snårig faktura att betala. De ständiga och svårförståeliga höjningarna av nätavgifterna är ett exempel, där man som kund heller inte har någon chans att byta leverantör av ledningar.
El kan man handla upp från olika håll men det är svårt att genomskåda om leverantören likt Vattenfall för vidare sina förluster på certifikaten till kunden och tar ut överpriser. Det kanske är svårt att hinna med att sänka priset till kunden i den takt som marknadspriset sjunker. Men man kan slå sig i backen på att det går snabbt och lätt att höja när priset stiger.
Här behövs definitivt mer transparens. Som kund kan man kräva det av en seriös leverantör.