Branden som härjade över 13 800 hektar för tre år sedan gav arkeologer möjligheter de aldrig hade haft annars. Den blottlagda marken gjorde det mycket lättare att hitta fornlämningar, berättar arkeologen Anette Färjare för TT.
Skogsbranden öppnade fönster mot stenåldern
Efter den stora skogsbranden i Västmanland kunde arkeologerna hitta spår efter de första människorna i området.
Sara Johansson
Kvarts
Forskarna fokuserade på de områden som för 10 500 år sedan var kust. De äldsta fynden gjordes på vad som då var en liten ö. Där hittades spår av tillverkning av redskap i kvarts, lämnade av människor som rastade på ön, men inte var bosatta där. Spår av bosättningar dyker upp 1 000 år senare.
Kolmilor
Andra fynd var mycket nyare, men inte mindre intressanta. Att det kolats kring Engelsbergs bruk är välbekant, men arkeologerna förvånades av hur många kolbottnar de hittade, flera hundra nya. Anette Färjare bedömer att det måste funnits minst 1 000 kolmilor i området.
Skogsbranden i Västmanland
Den största skogsbranden i Sverige i modern tid bröt ut den 31 juli 2014 och spred sig under knappt två veckor över ett 13 800 hektar stort område. Runt 1000 personer fick evakueras, och hela djurbesättningar flyttades till gårdar på säkert avstånd från elden. Vintern efter branden avverkades 500 000 kubikmeter bränd skog. I dag är 8 000 hektar skyddad mark.
LÄS MER: Åtal för Västmanlandsbrand dröjer
PREMIUM: Plantorna tar sig i brandfältet
LÄS OCKSÅ: Brukad åker dolde vikingagrav