Till kvällens Nobelbankett kommer en av marskalkarna att ikläda sig den svenska skogen, i form av en klänning tillverkad helt av svenskt papper. Klänningen som Andrea Montano Montes ska bära är gjord i ett material utvecklat av Fabric Forest, som ingår i företaget Svensk Konstsilke (SKS), med en ny produktionsteknik.
Skogskläderna tar sig in i finrummen
Både på Nobelfesten och vid firandet av Finlands självständighetsdag finns skogen med på röda mattan - i form av galaklänningar av papper och cellulosafibrer från trä.
Ulf Aronsson
Minska miljöpåverkan
En av drivkrafterna har varit att minska miljöpåverkan från textilproduktionen. För att till exempel producera ett kilo bomullstyg krävs nästan 10 000 liter vatten. I Indien skulle bomullsproduktionens vattenförbrukning räcka till att förse 85 procent av landets befolkning med 100 liter vatten varje dag per år, enligt SKS.
”Bomullsindustrin är långt ifrån den enda miljöskurken inom textilproduktion. Syntetfibrer exempelvis är till och med ännu värre. Växande träd, å andra sidan, använder bara naturlig nederbörd och bidrar till att rädda miljön, inte förstöra den”, säger Urban Olsson, VD för SKS, i ett pressmeddelande.
Giftiga kemikalier
Redan i dag används fibrer från träd för att tillverka tyger som viskos, men tillverkningsprocessen innehåller kemikalier som kan vara extremt giftiga.
”Vårt mål var att skapa ett hålbart och miljövänligare tyg som skulle kunna användas inom textil-, heminrednings- och modeindustrin”, säger Urban Olsson.
Men SKS är inte ensamma om att utveckla träfiberbaserad textil som används vid de stora galorna. I mitten av förra veckan firades självständighetsdagen i Finland. Den stora mottagning och bal som hålls i presidentpalatset i Helsingfors direktsänds och är Finlands mest sedda tv-program.
Klänning i björk
Vid årets mottagning ståtade presidentens fru, Jenni Haukio, med en klänning gjord av karelsk björk. Textilen framställs av dissolvingmassa med Stora Ensos Ioncell-teknologi, där cellulosan spinns till fibrer, kardas spinns till trådar för att sen vävas till ett tyg. Till skillnad från framställningen av viskos är Stora Ensos process helt fri från skadliga ämnen.
Stora Enso började utvecklingsarbetet med Ioncell redan 2009 och tillverkningen av dissolvingmassa inleddes vid det karelska bruket Uimaharju 2012. Under nästa år kommer Uimaharju att ställas om till att enbart tillverka dissolvingmassa.