Skogsutredare fick Almedalen att sätta kaffet i halsen

Charlotta Riberdahl, hovrättslagman, utreder hur miljöhänsynen ska bli bättre i skogsvårdslagen. Äganderätten ingår inte i uppdraget men under sitt arbete med att sätta sig in i skogsvårdslagen har hon funderat även över den.

– Man kan fundera på, och nu är jag mycket provokativ och det är jag medveten om, men jag tycker ändå det är intressant som en aspekt, att när man har en så viktig naturresurs som skogen, som är så väldigt viktig för den biologiska mångfalden, det är ju många växter och djur som är beroende av skogen, vi är också beroende av den ur klimatsynpunkt, och vi är beroende av den för att rena vårt vatten. Ska man tillåta ett så stort privat ägande av en så viktig naturresurs som är av stort nationellt intresse men också globalt intresse ur miljösynpunkt?

Reagerade med chock

Reaktionerna på uttalandet som gjordes under ett skogspolitiskt seminarium lät inte vänta på sig. Bergvik Skogs vd Elisabet Salander Björklund beskrev sig som närmast i chock.

– Jag har jobbat med skogsbruk i Baltikum, i Ryssland, jag har sett Kina och många, många andra länder. Och jag kan säga det att i de länder som har haft ett stort statligt ägande har skogsbruket varit ohyggligt mycket sämre än där vi har ett stort privat ägande, som i Sverige.

Dela upp Stockholms bostadsrätter

LRF Skogsägarnas ordförande Sven-Erik Hammar drog en parallell till ett annat område där samhällsintressen möter privat ägande.

– Vi har bostadsbrist i Stockholm. Kanske är det läge att några som har stora lägenheter delar på dem?

Charlotta Riberdahl bedyrade senare att hon inte planerar att föreslå att äganderätten avskaffas.

Överklaga vargjakt

I hennes uppdrag ingår att titta på bland annat allmänhetens inflytande i miljöfrågor, en rätt som slås fast i Århuskonventionen som Sverige är bunden av. Det är den som ligger till grund för att beslut om jakt på varg åter är möjligt att överklaga till domstol, efter förslag från en utredning hon gjort.

Skogsstyrelsen fattar normalt inga formella beslut om att tillåta avverkning. Det kommer in runt 60 000 anmälningar om året till myndigheten. De är offentliga, och det bör de vara, enligt Charlotta Riberdahl.

"Skyddsvärd biotop"

Det är juridiskt knepigare med rätten att överklaga, då det inte finns beslut att överklaga. Det kan ändras, men utredaren är inte säker på att det är den bästa lösningen.

– Frågan är om domstolsprocessen är det bästa sättet för miljöorganisationer att få inflytande i något som påverkar miljön. Sedan ska vi jurister sitta där och säga: det där är inte en skyddsvärd biotop. Det är kanske inte det bästa ur miljösynpunkt.

LÄS MER: Bucht kallar till sig utredare