Anders Kristensson

Granbarkborren står för stora värdeförluster för skogsägarna. Projektet är ett försök att hitta en effektivare metod än de feromonfällor som finns tillgängliga idag.

Halvvägs in i det har docent Martin N. Andersson på Biologiska Institutionen lyckats identifiera de cirka 70 olika receptorer som barkborren har på sina antenner och som de kan förnimma olika dofter med.

Docent Martin N. Andersson, biologiska Institutionen på Lunds Universitet.

Nu är han på jakt efter de receptorer som specifikt känner av de så kallade feromoner som hanarna skickar ut för att locka till sig honor. Även hanarna dras till denna doft.

– Tanken är att i förlängningen kunna hitta ämnen som blockerar barkborrens feromonreceptorer för att hindra dem från att ansamlas i stora mängder samt para sig, förklarar Martin N. Andersson.

Denna typ av forskning som riktar in sig på att manipulera doftreceptorerna är ett relativt nytt fält inom biologin som möjliggjorts av de snabba tekniska framstegen inom molekylärbiologin.

– Nyligen visade ett annat forskningsprojekt att det går att störa sjukdomsspridande myggor genom att blockera eller överstimulera deras koldioxid-receptor som leder myggen till människor, berättar Martin.

Arbetet med att finna dessa avgörande feromonreceptorer i ett myller av olika proteiner och gener är rena detektivarbetet. Martin N. Andersson tror att han kommer att lyckas redan under 2018.

– När dessa receptorer är identifierade kan arbetet fortsätta med att hitta substanser som kan blockera receptorerna. Det är lång väg dit och det är inte säkert att det kommer att fungera, men det är förhoppningsfullt att myggors receptorer har kunnat störas på detta sätt.

Parallellt är forskarna även på jakt efter de receptorer som är känsliga för dofter som lövträden ger ifrån sig. Dessa dofter stöter bort barkborren och det är möjligt att det går att hitta ännu effektivare substanser med en större bortstötande förmåga.

– En möjlighet är att i framtiden kombinera blockerande och bortstötande substanser för att minska barkborreskador, säger Martin.

Ytterligare tre arter ingår i projektet, varav snytbaggen och den nordamerikanska contortabastborren också är allvarliga skadegörare på barrträd. Martin har hittat doftreceptorerna även hos dessa arter som båda är släktingar till granbarkborren.

Den tredje arten i projektet är myrbaggen som är barkborrens fiende och som äter upp dem.

– Eftersom även myrbaggen är känslig för granbarkborrens feromon, och utnyttjar detta för att hitta sina byten, är det viktigt att testa dessa receptorer även hos myrbaggen. Det är viktigt att inte myrbaggen störs eftersom det är barkborrens fiende som bidrar till att reducera barkborrepopulationerna, säger Martin N. Andersson.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/utfodrar-algar-for-att-minska-trafikolyckorna/">Matar älgarna för att minska trafikolyckor och skogsskador</a>

LÄS OCSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/historiskt-laga-massavedspriser-i-mellansverige/">Så har massavedspriserna utvecklats i Mellansverige</a>

Projektet är finansierat av forskningsrådet Formas under en 4-års period. Dessutom har Martin fått anslag från Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund, Crafoordska stiftelsen och Carl Tryggers stiftelse vilka finansierar två postdoktorala forskare samt drift för projektet.

Granbarkborren är den allvarligaste skadegöraren i granskog men angriper främst försvagade träd, speciellt när deras populationer är små. När den massförökar sig, vilket ofta sker efter en storm som fällt många träd, angriper den även friska trädstammar och kan då döda många träd. Skog för miljontals kr kan förstöras årligen i Sverige vid gynnsamma förhållanden för barkborrar.

Genom att störa barkborrens luktsinne kan skadorna minska i skogen. Det visar ett pågående forskningsprojekt vid Lunds universitet.

– En möjlighet är att i framtiden kombinera blockerande och bortstötande substanser för att minska barkborreskador, säger docent Martin N. Andersson.