Mellan 1998 och till och med 2014 gav den belgiska regionen Flandern godkännanden för tillfälliga slaktanläggningar för halalslakt under Eid al-Adha-högtiden då många troende muslimer vill låta slakta ett djur vars kött sedan dels äts av familjen och dels delas ut till behövande. De tillfälliga godkännandena ansågs nödvändiga för att täcka den kraftigt höjda efterfrågan under några dagar.
Slakterikrav inget brott mot religionsfriheten
EU-domstolen bekräftar krav på att halalslakt måste utföras i godkända slakterier.
Sara Johansson
Religiös rit
2015 ändrades lagen och möjligheten att öppna tillfälliga slaktanläggningar försvann. En grupp muslimska organisationer drog året efter Flandern inför EU-domstolen för att bland annat inskränka religionsfriheten. EU-domstolen kom i veckan fram till att slakten vid offerhögtiden är att betrakta som en religiös rit, och att den därmed faller under religionsfriheten.
Inget fel med krav
Men det betyder inte att krav på att slakt utan bedövning måste ske i godkända slakterier bryter mot religionsfriheten. Det är en teknisk styrning kopplad till EU-lagstiftning som ger rituell slakt undantag från huvudprincipen att all slakt ska ske med bedövning, av hänsyn till just religionsfriheten. Att det under kortare perioder inte finns tillräckligt många slakterier med det nödvändiga godkännandet i vissa delar av en region är inte relevant i sammanhanget, anser domstolen.
Halalslakt
EU tillåter religiösa undantag från kravet på att slakt ska göras på bedövade djur. I svensk lag tillämpas inte det undantaget. Det finns ändå svensk halalslakt, då många muslimer accepterar bedövning av djuret, så länge det lever vid avblodningen.