Otaliga försök görs och har gjorts för att försöka få lantbrukare att ta emot avfallet eller slammet från de kommunala reningsverken, ofta med argumentet att de då gör en insats för miljön och bidrar till kretsloppet av växtnäring mellan stad och land. Lantbrukarna utlovas också ett utmärkt gödselmedel, utkört på åkern utan kostnad.
Slammet från reningsverken inte rent nog för åkern
Det är ingen bra lösning att sprida slam på åkrarna. Kommunerna och avfallsbolagen måste hitta andra och mer miljövänliga lösningar.
Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Det nämns sällan att det samtidigt skapas en bakvänd spiral, där otaliga främmande och giftiga ämnen, från skilda håll i samhället, transporteras med slammet till åkermarken, för att sedan i viss mån komma tillbaka till samhället via maten vi producerar. Hur är denna diffusa spridning av miljögifter möjlig?
Bakgrunden är att det kommunala reningsverksslammet är en restprodukt och avfall från reningsverk som inte har konstruerats för att återföra växtnäring till jordbruket. Reningsverksslammet måste till varje pris hanteras och de kommunala avfallsbolagen känner pressen att föreslå kommunpolitikerna billiga lösningar.
Branschorganisationen för kommunernas VA-organisationer, Svenskt Vatten, har intagit den till synes orubbliga ståndpunkten att den rätta vägen är att sprida reningsverksslammet på åkermark. Denna inställning kan fortplanta sig ner till kommunernas VA-organisationer och vi kommunala politiker får svårt att ifrågasätta bedömningarna.
Olika försök att höja statusen på reningsverksslammet genom certifiering (Revaq) ingår också i strategin för att även fortsättningsvis sprida slammet på åkermarken.
Skickliga marknadsförare och entreprenörer kan sedan få uppdraget av avfallsbolagen eller kommunerna att, mot betalning, ta hand om kommunernas slam och köra ut det gratis till lantbrukare.
När nu gamla deponier snart är sluttäckta debatteras frågan i bland annat Tanums kommun eftersom kommunerna i norra Bohuslän inte har någon bra, färdig lösning på problemet.
Centerpartiet i Tanum säger dock nej till spridning av det kommunala reningsverksslammet på åkermark. Vi arbetar för att andra lösningar, som till exempel förbränning av slammet och fosforextrahering ur askan, snabbt ska komma i bruk. Detta för att åstadkomma ett kretslopp utan föroreningar.
Vi anser att vi i kommunerna själva och i samverkan med avfallsbolag måste ta hand om avfallet. Det duger inte att välja det billigaste alternativet och överlåta ansvaret på entreprenörer för att köra ut det förorenade reningsverksslammet på åkermarken.
Lars Olrog
Centerpartiet i Tanum