För tjugofem år sedan skickade 1700 oberoende forskare ett första varningsmeddelande till mänskligheten. Forskarna uttryckte oro över människans förstörelse av ozonlagret, minskande färskvattentillgång, negativ påverkan på det marina livet, döda havsbottnar, avskogning, minskad biologisk mångfald, klimatförändringar och fortsatt befolkningstillväxt. "Med undantag för att stabilisera ozonlagret har mänskligheten misslyckats med att göra tillräckliga framsteg för att generellt lösa dessa framtida utmaningar på miljöområdet. Mer alarmerande är att de flesta blivit mycket värre. "
SLU-forskare slår larm – med 15 000 kollegor
Mänskligheten får nu sin andra varning. Ulrika Beier på Sveriges Lantbruksuniversitet är en av över 15 000 forskare som varnar för katastrofala konsekvenser av vårt sätt att leva.
Denna gång har betydligt fler, 15 364 forskare från 184 länder skrivit på. Bland dem finns 10 forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet, varav Ulrika Beier, miljöanalytiker på Institutionen för akvatiska resurser, är en av dem.
Svårt förutsäga effekter
– Klimatförändringarna kommer påverka hela ekosystemen och det är svårt att förutsäga effekterna, säger hon.
Det kommer säkert finnas organismer som klarar förändringarna, tillägger hon. Men eftersom människan är så beroende av hur ekosystemen fungerar i dag när det gäller till exempel livsmedelsproduktion riskerar förändringarna att bli ödesdigra.
LÄS OCKSÅ: Miljarder krävs för att rena vattendragen
– Vi kan få kraftiga bakslag och det kan ta decennier innan ekosystemen återhämtar sig från sådana. När de väl återhämtar sig kommer de sannolikt inte vara de samma som nu, säger hon.
Klimatförändringarna lyfts i rapporten fram som speciellt alarmerande vilken kan få förödande konsekvenser för mänskligheten. Bakgrunden är utsläpp av växthusgaser till följd av framför allt användning av fossila bränslen, avskogning, och ökad köttkonsumtion i världen. Dessutom påpekas att den sjätte massutrotningen i jordens historia pågår nu och att många av jordens arter försvinner eller kommer att vara utrotade i slutet på seklet.
Oroande insektsbrist
– Insekter och mängden pollinerare har minskat i delar av världen bland annat i Europa, vilket är mycket oroande, säger Ulrika Beier.
Exakt vad minskningen beror på vet man inte, men troligen hänger det ihop med att mycket stora området brukas som monokulturer och att det finns för lite andra växtzoner kvar. Nedgången kan också hänga ihop med användningen av växtskyddsmedel.
LÄS OCKSÅ: Varmare väder drabbar Skånes flora
Goda exempel
Den snabba minskningen av ozonförstörande ämnen visar däremot att mänskligheten har möjlighet att göra positiva förändringar, slår det nya uppropet fast.
Andra framgångar är minskad extrem fattigdom och hunger i världen och en snabb tillväxt i sektorn för förnyelsebar energi.
"Vi har lärt oss mycket sedan 1992 men påskyndandet av mycket angelägna förändringar när det gäller miljöpolicys, mänskligt beteende och ojämlikheter i världen är långt ifrån tillräckliga" skriver forskarna. Troligen är detta den artikel som flest forskare skrivit under på någonsin, enligt artikelförfattarna.
LÄS MER: Syrsor bra grisfoder