Bidraget från Vetenskapsrådet fick Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) häromveckan och gör det nu möjligt att fortsätta arbetet med att överföra resistenta gener funna i korsningar mellan rågvete och vete, ett arbete som pågått närmare 20 år, enligt professor Eva Johansson på SLU.
SLU fortsätter svartrostsforskning efter nytt bidrag
SLU kan fortsätta sin forskning med att överföra resistenta gener till kommersiella vetesorter sedan de fått ett förnyat forskningsbidrag på 4,8 miljoner.
– Vi har hittat gener som är resistenta mot de raser av svartrost som man upptäckt i USA och som hittats även på Sicilien och som riskerar att sprida sig norröver i Europa, säger Eva Johansson.
Svartrost är en sjukdom som tar död på veteplantan och finns i olika raser. Det är en global vetesjukdom som hotar världens veteskördar och man forskar på många håll runt om i världen för att hitta botemedel.
Det är dock bara på SLU man har hittat resistenta gener mot alla de nu aktiva raserna, enligt Eva Johansson.
I dagsläget ligger det resistenta genmaterial i en slags mellanvetegröda som inte är avsedd för odling.
– Det kommer att ta 4 till 5 år för att få in materialet i den kommersiella växtförädlingen och för uppförökning och ett utsäde kan finnas på marknaden om 7-8 år, men det beror på hur växtförädlingsföretagen väljer att agera, säger Eva Johansson.
Forskningen som gäller överföring av resistensgener från det genetiska material som finns på SLU till vete för produktion i olika delar av världen är ett internationellt projekt med forskare från bland annat i USA, Etiopien, Sydafrika och Jordanien.