Fredrik Stork

Teknik i jordbruket måste bidra till ökad lönsamhet. Arkivbild

Föreställ dig en framtid där du går in i valfri matbutik Sverige och vidare till köttdisken. Där och då kan du se exakt hur köttet du köper är producerat, vilket land det kom ifrån, vilket foder som har getts, vilka antibiotikabehandlingar som har genomförts – ja praktiskt taget all information som är relevant för dig som konsument, och utan att du för en sekund behöver tvivla på om informationen är sann eller inte.

Kanske väljer du ett svenskt kött från ett djur som aldrig har utfodrats med brasiliansk soja. Eller bara det kött som har lägst klimatavtryck.

I tider då miljöfrågorna debatteras flitigt varje dag kan detta låta som science fiction. Men tekniken finns redan, och kommer troligtvis att ge svenskt lantbruk enorma konkurrensfördelar.

Den här inledningen handlar om blockkedjor, alltså teknik som bygger på att informationen i varje block i kedjan verifieras av den information som finns lagrad i blockkedjan. Experter har jämfört tekniken med ett inbrottssäkert bankvalv där dörrarna är av glas, vilket gör att du som betraktare kan se innehållet – men inte manipulera det.

IBM, som är ett av de företag som har kommit längst med blockkedjor inom livsmedelsindustrin, har nu allierat sig med Yara för att skapa världens ledande lantbruksplattform, för att citera företagens egna ord.

Här tillskrivs den digitala verklighet som vi lever i allt som oftast oändliga möjligheter. Men få inte panik, om du redan nu känner att du halkar efter i resonemanget. För när jag själv ringer runt är det fortfarande få som tjänar pengar på den här typen av spjutspetsdigitalisering inom växtodlingen.

Med det sagt så vill jag inte säga att det inte går att slå mynt av tekniken. Bara att tjänsterna är långt ifrån klara och att de som hakar på är verkliga pionjärer. Ett av de tydligaste exemplen där det bevisligen går att tjäna pengar är markkarteringar, men den tekniken har å andra sidan funnits i omkring hundra år. Här beskriver vissa av tjänsteföretagen att tekniken ska öka skördarna med åtminstone 6-12 procent. Och sannolikt är det också inom detta område som vi kommer se den tydligaste produktutvecklingen i de plattformar som Yara och andra aktörer håller på att ta fram.

Här kan den som är verklig pionjär sedan fortsätta att experimentera med gödselutläggning och precisionssådd eller några av de andra omtalade teknikerna. Problemet är bara att hela den här utvecklingen med drönare, marksensorer och artificiell intelligens måste bidra till att höja avkastningen för de redan hårt pressade växtodlingsgårdarna. Samma sak gäller när vi ska lägga block till kedjorna. För annars är inte mycket vunnet. Detta är inte minst viktigt eftersom växtodling är komplicerade system, där naturliga omvärldsfaktorer som väder och skadetryck alltid får stor påverkan på skörderesultatet. Då hjälper plötsligt ingen drönare eller blockkedja i världen.

Hur mycket IBM på allvar ska öka skördarna nu när de för första gången ska digitalisera hela matkedjan från jord till bord vet vi inte. Men projektet ska åtminstone bli spännande att följa.

Än så länge är det få som tjänar pengar på spjutspetsdigitalisering inom växtodling. Men utvecklingen går framåt, skriver ATL:s teknikredaktör Fredrik Stork.

Men släpp aldrig kravet på att all frän teknik måste bidra till ökad lönsamhet.