Stål i blick och stål i jord på DM i plöjning
DM i plöjning för Östergötland är ett nöje menar LRF i Boxholm. För deltagarna var det i högsta grad allvar. Nervositeten fanns där och det var stål i blicken när det närmade sig slutet. Att kunna plöja är fortfarande viktigt.
Plöjningens betydelse diskuteras med jämna mellanrum och andra metoder att bruka jorden finns ju, så varför ska man tävla i plöjning? ATL frågade Peter Borring, en av domarna under DM i plöjning med meriter från SM i klassen växelplog under 1990-talet. Som bäst kom han på en delad femteplats.
Har plogen någon framtid i svenskt lantbruk?
– Fäller man upp en facktidskrift kan man ju tro att det bara är några få lantbrukare som plöjer. Men fakta är att omkring 85 procent av all areal fortfarande plöjs. Efter toppen i spannmålspriserna 2007-2008 blev det ett återuppvaknande för plogen. Plogar och harvar började säljas mer för att plogen är en form av försäkring. Sådana här blöta år kan en plog vara ett tacksamt verktyg att ta till om det inte går att göra att bra bruk med kultivatorn. I den ekologiska produktionen är plogen stommen och verktyget för att skära av rotogräs och vända ned växtrester. Vi har så mycket vallodling i Sverige och då är plogen ett bra sätt att vända ned vallsvålen. Plogen har definitivt en framtid och skulle vi få ett förbud mot användning av glyfosat, då skulle vi få ett enormt uppsving och behov av att använda plogen klokt, säger Peter Borring.
SE OCKSÅ: Kycklinguppfödarens kluckande skratt
Vad missar de flesta när de gör fel?
– Som amatör är man så mån om att plöja ner allt grönt, ogräs och halmrester, så att man plöjer för djupt och istället inte får en bra tiltläggning. Antingen plöjer man med hela plogdjupet för djupt, eller så använder man skumutrustning som förplogar och sådant, för djupt. Det andra felet både ovana och vana gör är att man tar för lång tid till att justera på plogen och sen får man köra för fort på slutet eller rentav inte håller sig inom tiden. Då får man poängavdrag.
När kommer det en klass i veteranplöjning för moderna klassiker som BM Volvo T 800 eller John Deere 4230 med delburna plogar?
– Det är en väldigt kul och intressant fråga. Det är något som jag vet har resonerats om i JUF (Jordbrukare Ungdomens Förbund). Det är ett jätteintresse i Sverige för den typen av traktorer. Ett sätt att öka intresset för tävlingsplöjning skulle vara att hitta en sådan klass. Sen så måste man styra upp klasserna så att man inte tävlar med en Valmet 502 med en buren två-skärig plog mot en BM 810 med en sexskärig delburen, säger Peter Borring.
Edvin Andersson deltar i DM i plöjning med en Volvo Krabat och i klassen buren plog. Han går andra året på Vreta naturbruksgymnasium, maskinlinjen, och vill jobba med lantbruk när han är klar. Vad är det bästa med veteranplöjning?
– Det är en sådan himla bra gemenskap mellan alla.
I år är första året som Edvin deltar i tävlingen och det var hans morfar som fick honom intresserad av plöjningens betydelse. Plogen är en Arvika-plog.
Vad är det svåraste?
– Det är att få in inställningen på plogen till rätt jord och sen att slå upp.
Till tävlingen i plöjning har också två ardenner hästar kommit. Det är Igor 14 år och Verdol 15 år. Ägaren Kjell Brinkby från Vikingstad har tävlat 20 gånger i SM i hästplöjning.
Hur stark är en häst?
– En normalt tränad häst kan dra sin dubbla vikt på vagn, säger Kjell medan hästarna vill iväg och bevisa det.
På andra sidan kullen körde ett gäng med moderna klassiker som inte deltog i tävlingen. En County med delburen fyrskärig plog var en av dem. Fyrhjulsdriften var ett bra tillskott i den blöta marken.
FAKTA – tävlingsregler för veteranplöjning
Traktormodellerna får inte ha kommit ut senare än 1955 på den svenska marknaden. Detta innebär att traktorn kan ha tillverkats senare om inga ändringar gjorts sedan 1955. En traktor tillverkad exempelvis 1957 tillåts därför om modellen introducerades senast 1955. Även för plogar gäller samma bestämmelser. Källa: JUF