Stärkelseproducentföreningen har kallat till ägarmöten under november. Styrelsen föreslår att insatsernas värde ska bestämmas till 400 kronor.
Debatt: Stärkelseföreningens insatsförslag slår snett
Styrelsen för Stärkelseproducentföreningen gynnar kommande insatsägare på de nuvarande ägarnas bekostnad, anser medlemmen Per-Ingvar Johnsson.
Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Det innebär att ägarnas andel av det totala egna kapitalet i koncernen blir 28 procent. Som jag ser det är det i ägarnas intresse att värdet på insatserna i Stärkelseföreningen fastställs till ett högre belopp.
Nuvarande insatsägare, varav många köpt insatserna redan på 1980-talet för priser på 300-350 kronor och senare för priser på upp till 2 000, erbjuds nu av styrelsen att få 400 kronor per insats vid inlösen.
Om en odlare av stärkelsepotatis år 1985 i stället för att köpa insatser i Stärkelseföreningen för 400 000 köpt svenska börsnoterade aktier hade värdet på dessa aktier nu varit cirka 4 miljoner kr.
Den hittillsvarande handeln med insatser ska upphöra sedan de nya stadgarna beslutats. Nya odlare ska få förvärva insatser av föreningen till ett pris som motsvarar 28 procent av koncernens egna kapital.
De potatisodlare som äger insatser och varit med och skapat det egna kapitalet i föreningen men redan upphört med odlingen (cirka 300 av 700 insatsägare) och de som kommer att upphöra med sin odling kommer efter stadgeändringen bara att få ut 28 procent av sin andel av det egna kapitalet i koncernen vid föreningens inlösen av insatserna.
Ägarna av de nya insatserna kommer att kunna få del av föreningens vinster genom insatsemissioner.
Av de 400 kronorna per insats kommer 355 kronor att utgöras av insatsemission. Men ska dessa insatser vid avyttringen beskattas i lantbrukarens näringsverksamhet blir värdet av de 355 kronorna efter skatt för de flesta bara omkring hälften.
Mot bakgrund av vad jag redovisat ovan är det i ägarnas intresse att minst 50 procent av det egna kapitalet i koncernen blir ägarkapital, i stället för 28 procent som styrelsen föreslagit.
50 procent motsvarar att insatsernas värde fastställs till drygt 700 kronor i stället för 400. Att det bör vara utifrån koncernens egna kapital beror på att föreningen använt sitt kapital och sin ledning för att förvärva och utveckla de övriga verksamheter som ingår i koncernen.
Varför engagerar jag mig i denna fråga? Jag är tillsammans med mina bröder aktieägare i Nymö Norregård Sixten Johnsson o Co AB, som äger 2 238 insatser i Stärkelseföreningen. Har varit riksdagsledamot 2010-2018.
Fram till 2010 arbetade jag som skatteintendent med ärenden inom företagsbeskattning. Under min civilekonomutbildning handlade min slutuppsats om redovisning och finansiering i producentkooperativa föreningar, bland andra Stärkelseföreningen.
Stärkelseföreningens ledning har för sin stadgeöversyn anlitat juridisk expertis. Jag har stort förtroende för VD Hans Berggrens förmåga att leda och utveckla verksamheten. Men det finns en intressekonflikt.
Föreningens ledning har intresse av att värna om föreningens expansion, genom att erbjuda nya potatisodlare och insatsägare förmånliga villkor.
De nuvarande ägarna har, utöver expansionen, även intresse av att ekonomiskt få avkastning på de ofta stora investeringar de gjort under många år i sina insatser i föreningen för att få leverera potatis.
Jag anser att ledningen och styrelsen gjort ett förslag, som tydligt gynnar kommande insatsägare på de nuvarande ägarnas bekostnad.
Jag avser delta i ägarmötet den 19 november. Men vill på detta sätt före mötet redovisa min syn på hur värdet på insatserna i föreningen bör beräknas. Med hopp om att få en givande diskussion på detta ägarmöte.
Per-Ingvar Johnsson
Ripa, Åhus
Här läser du Stärkelseproducentföreningens replik på debattartikeln.