Birgitta Sennerdal

Med en minskad tryckpapperskonsumtion ökar antalet nedlagda pappersmaskiner. Då minskar också behovet av massaved i Sverige, enligt Sten Nilsson som är skogsprofessor med internationell erfarenhet och en flitig debattör i skogsfrågor.

– Det blir ingen enorm efterfrågan på virke i framtiden. Det kommer inte att bli så att alla vill ha mer, säger han.

Sten Nilsson, professor och debattör i skogsfrågor

Diskussionen om skogen har de senaste åren varit intensiv och det är tydligt att många gör anspråk på skogen. Företag behöver virkesråvara, turister och friluftsmänniskor vill ha vacker skog och skogsbrukaren behöver skogen som intäktskälla. Dessutom ska skogen vara kolsänka för att minska effekterna av klimatförändringarna och innehålla en biologisk mångfald.

Både forskare och branschföreträdare har hävdat att skogen inte räcker till allt och att politiker måste prioritera och göra vägval inför framtiden.

Sten Nilsson saknar det ekonomiska perspektivet på skogen och på debatten. Han menar att flera av problemen kommer att lösas av marknaden och av förändringar inom skogsindustrin.

Sten Nilsson tror att vi får se fler nedläggningar, av olika sorters bruk.

– Om 10-15 år kommer ett dussin bruk att bli föråldrade i Sverige. Det motsvarar cirka 13 miljoner kubikmeter i minskad råvarukonsumtion, säger han.

Till skillnad från papperstillverkningen har produktionen av pappersmassa ökat de senaste åren i Sverige. Men även här ser Sten Nilsson orosmoln. Den långfibriga sulfatmassan, NBSK, från Sverige kommer på sikt att ha svårt att hävda sig i konkurrensen från pappersmassa gjord av eukalyptus, som tillverkas mycket billigare på södra halvklotet.

Han tror att NBSK i högre utsträckning kommer att användas i specialprodukter, inte i produkter som tillverkas i större volymer.

En vikande efterfrågan på råvara från skogen kan innebära sjunkande lönsamhet för skogsägaren, om inte skogsbruket förändras och skogsindustrin får en ny inriktning.

Men om förändringar sker, finns goda möjligheter.

– Om inte alla vill ha mer blir det lättare att klara målkonflikterna i skogen, säger Sten Nilsson.

Som ett första steg tycker han att omloppstiderna i skogen bör förlängas.

– Vi ska inte avverka när träden är 60-70 år här i Bergslagen där jag bor, utan vänta till de är 80-100 år. Det vore utmärkt ur kolsynpunkt och vi får dessutom mer timmer i bestånden, vilket betyder bättre ekonomi för skogsägare, säger Sten Nilsson.

Dessutom tycker han att svensk skogsindustri borde satsa mer på kvalitet än på kvantitet. Träbyggande är en del, men industrin borde också aktivt delta i samhällsplaneringen och berätta hur produkter från skogen kan bidra till hållbara städer.

Men industrins bidrag till lösningar får inte bara handla om substitutionseffekten. Många produkter blir inte så långlivade och effekten är svår att beräkna.

– Vi har ett fönster under 20-30 år då vi måste lösa klimatfrågan. Om vi inte lyckas till 2050 så skenar den. Det är i det perspektivet som vi måste sätta in skogen. Vi måste låta skogen stå i 80-100 år, säger Sten Nilsson.

<h3>Pappersbruk stängs</h3>Sedan 2008 har mer än 3 miljoner ton papperskapacitet försvunnit i Sverige. Produktionen av förpackningsmaterial har ökat, men ökningen kompenserar inte minskningen av grafiskt papper. I början av 2021 stängde SCA sina pappersmaskiner i Ortviken, senare i år stänger Stora Enso Kvarnsvedens pappersbruk. Dessa nedläggningar är inte medräknade i ovanstående siffror. Dessutom har Nordic Paper beslutat stänga massabruket i Säffle.Källa: Skogsindustrierna

LÄS MER: <a href="https://www.atl.nu/skog/hojd-omloppstid-mojlighet-for-privata-skogsagare/">Höjd omloppstid möjlighet för privata skogsägare</a>

Förläng omloppstiderna. Det tjänar både skogsägaren och klimatet på. Därmed blir det också lättare att komma överens om skogen, enligt professor Sten Nilsson.

Förläng omloppstiderna för klimatets skull, säger professor Sten Nilsson.

”Skogsindustrin borde satsa mer på kvalitet”

Skog

Förläng omloppstiderna – det tjänar både skogsägaren och klimatet på, säger professor Sten Nilsson.