Stöd för tillståndsfria drönarkameror

Regeringens förslag om att privata och kommersiella användare av drönarkameror ska undantas från tillståndsplikten välkomnas av en majoritet av det fyrtiotal remissinstanser som lämnat svar. Bland andra LRF och Skogsindustrierna tycker det är en bra idé att dagens tillståndsplikt enligt kameraövervakningslagen inte ska gälla till exempel lantbrukare eller skogsägare som vill använda flygande kameror i sin verksamhet.

Merparten av svaren från juridisk expertis håller inte med. Instanser som Justitieombudsmannen och Justitiekanslern anser att behovet av en lagändring inte står i proportion till riskerna för den personliga integriteten. Den bedömningen görs även av Datainspektionen, den myndighet som skulle bli tillsynsansvarig enligt förslaget.

Enligt regeringens förslag skulle tillståndsplikten från och med den första augusti bara gälla myndigheter. Flera svarande undrar hur det skulle påverka privata företag som anlitas av det offentliga. Andra vill ha samma undantag för universitet och forskare, räddningstjänst och polis.

Det framförs också i remissvaren att Sverige måste börja tillämpa EU-lagstiftning på området 2018, och att det inte är helt klart vad som gäller för drönarkameror då. Vissa menar att det gör det onödigt att införa ny lagstiftning innan dess, andra att behovet av en lagändring är så akut att det måste göras.

Frågan hettade till efter att en dom i Högsta förvaltningsdomstolen slog fast att en kamera fastsatt på en drönare är tillståndspliktig enligt kameraövervakningslagen. Datainspektionen har senare förtydligat att jord- och skogsbruk tillhör de användningsområden där det är möjligt att ge tillstånd. Problemet för de som vill använda dem är att tillståndsprocessen kan vara långsam och dyr, och att lagen kan sätta villkor för tillståndet som gör det svårt att använda drönarkameror på ett effektivt sätt.