ATL har tidigare skrivit om hur ofullgångna IT-system försenat investeringsstöd och om hur Jordbruksverkets sparbeting fördröjer utbetalningarna av de beviljade stöden ytterligare. Uppgifter som Jordbruksverket tagit fram på ATLs uppdrag visar, län för län, vilka volymer av ansökningar om investeringsstöd som väntar på beslut. (Se bild ovan för länsstatistik)
Stödansökningarna samlas i drivor
Bara 87 av totalt 2 327 ärenden om investeringsstöd hade vid halvårsskiftet kommit så långt att företagaren kunde ansöka om utbetalning. På länsstyrelserna ligger drivor av ansökningar och väntar på beslut, visar ATLs granskning.
Länsstyrelserna halkar efter
I september 2014 gick det att söka investeringsstöd för djurstallar i den nyutvecklade e-tjänsten. I augusti 2015 tillät e-tjänsten ansökningar om alla stöd i programmet. Men först i mars 2016 var det möjligt för folk på länsstyrelserna att börja jobba med ansökningarna.
– E-tjänsten började användas för handläggning av ansökningar i mitten på mars. Vi hade första beslutsdatum 31 maj då vi beviljade stöd till sju projekt, säger Helena Karlsdotter-Nilsson, handläggare vid Länsstyrelsen i Skåne.
Tidigast i oktober
Men e-tjänsten är fortfarande under utveckling. Utbetalningsfunktionen är halvfärdig. Det blir inte möjligt att ansöka om slutbetalning förrän i höst, tidigast i oktober.
– E-tjänsten kräver fortfarande lite handarbete från vår sida. Vi måste till exempel skriva in beslut för hand i word-dokument, säger Helena Karlsdotter-Nilsson.
Verkliga långbänkar
Det ofärdiga IT-systemet gör länsstyrelsernas handläggningstider till verkliga långbänkar. I Skåne aviserar länsstyrelsen upp till två års väntetid innan den sökande kan få ett beslut om sin investering.
ATLs kartläggning visar att flera länsstyrelser ännu vid maj månads utgång inte hade bifallit någon enda ansökan.
De långa handläggningstiderna i kombination med utbetalningsproblemen innebär att många investeringar hinner fullföljas innan ansökan behandlats. För företagaren blir konsekvensen ökade kapitalkostnader eller, om hon eller han inte har sin bank med på noterna, att investeringen försenas eller inte blir av över huvud taget.
Inget beslut
Köttbranscherna är investeringsvilliga, men företrädarna är kritiska till de utdragna handläggningstiderna, som sammanfaller med ökande efterfrågan på svenskt kött.
Jan Forsell, ordförande i Sveriges Nötköttsproducenter, håller på att bygga ett nytt mottagningsstall för kalvar. Han har sökt investeringsstöd och inte fått beslut men bygger ändå.
– Nu är det snart tre år utan investeringsstöd. Lantbrukarna får ligga ute med räntepengar och det bromsar expansionen.
"Plus i kanten"
Mattias Espert, vice ordförande för Sveriges Grisföretagare, har byggt ett nytt dräktighets- och rekryteringsstall. Det stod klart i vintras men han har ännu inte fått besked om investeringsstödet.
– Vi bygger inte på grund av investeringsstödet, men det är ett plus i kanten som gör att vi kan skriva av investeringen lite snabbare. Det är en bonus som svenskt lantbruk behöver.
Ansökningar om investeringsstöd för ökad konkurrenskraft i jordbruk och trädgårdsföretag:
*1 juli hade länsstyrelserna fått in 2 327 ansökningar om investeringsstöd.
*Vid maj månads utgång hade 191 ansökningar behandlats och bifallits av länsstyrelserna.
*Vid juni månads utgång hade 87 företagare också hunnit ansöka om utbetalning av det beviljade investeringsstödet.
Jordbruksverket påpekar att länsstyrelserna har bifallit flera ansökningar även under juni månad, men datasystemet medger inte en sammanställning av bifall per den 30 juni 2016.
Källa: Jordbruksverket